- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
338

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Några meddelanden om Ösels kyrkliga förhållanden under åren 1645—1650. Medd. af Fr. Westling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 22

meddelanden och aktstycken

tyvärr skulle det goda förhållandet mellan honom och öborna ej
blifva långvarigt. I själfva verket synes det visade
tillmötesgåendet hafva helt och hållet berott på den utmärkte guvernören
Anders Eriksson, ty sedan denne 1648 tagit afsked och erhållit
Johan Utter till efterträdare, upphörde det alldeles. År 1649
klagar Jhering, att stor afvoghet visades honom och konsistoriet af
landtrådet och prästerna på ön, hvilket föreföll honom underligt,
då han vid sin Visitation 1647 blef så väl mottagen, att han sedan
haft försyn för att beklaga sig öfver dem. Under den nye guvernören
hade de tydligen fått ett annat sinne än förut.1 Till synoden i
Reval 1649 infunno sig icke Ösels präster, emedan de af landtrådet och
rådet i staden Arensburg förbjödos att resa.3 Tydligen hade vid
denna tid förbindelsen mellan Ösel och den öfriga delen af Revals
stift blifvit lösare. Emellertid skrifver Prætorius till Jhering 1649,
att de lämnade föreskrifterna om katekisationer och husbesök
iakttagas »efter förmåga» på ön. Därjämte omtalar han, att han
förordnat, det hvarje pastor skulle föra en förteckning öfver sina
församlingsbor och uppge, huru många hufvudstycken i katekesen,
hvar och en kunde.3 Meningen var således att åstadkomma en
ordentlig kyrkobokföring.

leke långt efter nyssnämnda skrifvelse från Prætorius skulle
bandet mellan Ösels och Estlands kyrkor fullständigt brytas.
Sedan drottning Kristina d. 25 nov. 1648 (ej 1647) förlänat Magnus
Gabriel de la Gardie Arensburgs grefskap och uppdragit åt honom
den andliga jurisdiktionen på ön, var det tydligt, att föreningen
mellan Ösel och Estland i kyrkligt hänseende ej skulle bestå längre,
och säkerligen hafva de makthafvande på ön gladt sig åt
skilsmässan. På grund af den honom beviljade rätten sände De la Gardie
år 1650 öfver till Ösel fyra kommissarier, hvilka tillsammans med
Prætorius och prästerskapet uppsatte ett förslag till
konsistorial-och kyrkoordning, hvilket är dateradt d. 10 juli 1650 och skulle
gälla, tills grefven konfirmerat densamma. Då denna ordning af
de la Gardie bekräftades d. 28 okt. 1650 och sedermera d. 29 juli
1675, kunde den förtjäna att utförligare relateras, men för att icke
taga för mycket utrymme i anspråk, inskränker jag mig till att
endast omnämna ett par bestämmelser. Enligt densamma skulle

1 Jherings och konsistoriets petita af reg. d. 12 sept. 1649. I26-

3 Jherings relation t. regeringen d. 5 sept. 1649. Liv. 126.

3 Prætorius t. Jhering d. 30 april 1649. Acta Aesiliana, 1647—1650,
Revals kons. arkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free