Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens * svenska kyrka i 53
.kristendomsförkunnelse än den, som.var vanlig vid tiden för deras
utgifvande. De utgåfvos i ofta återkommande nya upplagor; den
tolfte så sent som 1874. I företalet af den från 1795 angaf författaren
de grundsatser, som han sökt följa vid deras författande. Han var—
säger han — viss om, att den moderna teologiska forskning, som
man bevittnade, ej kunnat medföra någon ändring af de
»hufvudsakliga lärosatserna eller i fråga om sedelagen». »Jämförda i alla
tider torde de äldres (seder) taga samma företräde så i allvar som
godhet och välment ärlighet som de nyares i en förfinad sinnlighet
och meningslös vänlighet.» Han tänkte sig, att de kunde finnas,
som komme att tycka, att »afhandlingssättet är gammalmodigt»,
och ännu troligare, att de komme att märka, att »läran är det än
mera», men — utbrister han —: »Må hon ock evigt, blifva det!»
Han betygade, att han ej efter tidens sed ville i predikan afhandla
»samhällsdygderna», och detta af det skäl, att »försonings- och
bättringsläran ej, må bortblandas». De läsare, som han sökte, vore
»de arbetande och betungade, som sökte aftonvila i Guds ord, och
de bortkomne i snillets klyftiga forskningar, hvilka i erfarenhet af
dess tomhet återfått behof af gudaktighetens rätta enfald». Han
afsåg alltså uttryckligen att göra front emot tidens
nyttighets-moral och andefattiga religionsåskådning. I sin juldagspredikan
bekände han därför Kristus vara Guds son, sänd till frälsning från
andlig och evig död, Att hans postilla motsågs af många med
hoppfull väntan, synes framgå däraf, att, när verket efter tidens sed genom
konsistorierna utbjöds till subskription, antecknade sig t. ex.
ensamt i Åbo aflägsna stift sextiotvå subskribenter.
Jämte dessa predikosamlingar och teologiska afhandlingar
utgåfvos i tryck en mängd muntligt hållna predikningar och
upp-byggelsetal, understundom en rätt lång tid efter sedan de hållits.
Någon gång hände, att de kanske efter åratal omtrycktes, när de
synnerligen mycket fallit i tidens smak. Eftersom en del lämnades
till trycket på grund af åhörares uttalade önskningar, kunna de
tjäna som vägledning för uppfattningen af dessas religiösa smak.
Att döma efter arten af predikningarna af berörda slag, synas de
sällan burit den utpräglade neologiens stämpel, om än sådana
anträffas. Censuren lade ett hinder däremot. De bära oftare en
supra-naturalistisk karaktär, när de ej voro bekännelsetrogna, såsom
fallet oftast var i synnerhet under upplysningstidevarfvets tidigare
skede.
Vi må erinra om några tillj ällighetspredikningar hållna inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
