Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Luther-litteratur 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
som student och munk. Den är därför närmast en parallell till
framställningen i första bandet af Scheels Lutherbiografi. Liksom
Scheel tecknar Neubauer utförligt först landskaps- och stadsbilden,
sedan det medeltida skolväsendet, universitetet, studentlifvet,
studiegången, Erfurts vetenskapliga lärarekrafter, occamismen,
naturvetenskapen etc., samt ägnar senare hälften af boken åt det
kyrkliga lifvet i Erfurt, klostren, klosterlifvet och dess ordningar och det
teologiska studiet. Naturligen erinras gång på gång om, att så och
så har Luther haft det, det och det har han varit med om. Hans
inre religiösa lif, motiven till munklöftet och kampen i klostret
analyseras, men blott i korthet. Hvad författaren här har att säga,
rekapituleras i slutkapitlet: Die Früchte der Erfurter Jahre. Hans
omdömen äro försiktiga och kloka i afvisandet af psykologiska
konstruktioner. Tyngdpunkten faller emellertid som sagt ej på
dem utan helt på skildringen af det materiella och andliga livet i
Erfurt på Luthers tid. Här har ock Neubauer genom föregående
författarskap (bl. a. staden Erfurts medeltida historia)
dokumenterat sig som specialkännare. Och han når betydligt öfver Scheel
i förmågan att teckna denna miljö åskådligt och lättläst och ändock
mera rikhaltigt och upplysande. I det viktiga kapitlet om den
artistiska universitetsundervisningen sammanfaller hans resultat nära
med Scheels; occamism blir ej skolastikens förfall utan ett nytt steg
framåt; dess intresse för naturvetenskap och modern kritik betonas,
lika väl som de af den skolastiska metoden dragna gränserna. I
fråga om Luthers tidiga kännedom om bibeln,
biblioteksförhållanden i universitetet och klostret etc. blir ock N:s framställning en
bekräftelse af Scheels, utan att denne synes ha påverkat honom.
För en populär kulturhistorisk föreläsning om Luthers Erfurt skulle
N. gifva god hjälp.
Professor W. Walther i Rostock hör till de mest energiska
medarbetarna i reformationsjubileet. I vår förra revy
karakteriserade vi hans »LuthersCharakter»; denna har nu nått många
upplagor och äfven öfversatts till danska. Nu föreligger ett vetenskapligt
mera betydande verk af honom: Luthers deutsche Bibel, Festschrift
im Auftrage des Deutsch-evangelischen Kirchensausschusses, Berlin,
Mittler 1917, VI + 218 s. och 4 bilder, M. 4,50. Vi få här en
sammanfattande framställning af Waithers föregående forskningar på
området, den tyska bibelöfversättningens historia fram till Luther,
dennes förarbeten, filologiska utrustning, källor vid arbetet (ett nytt
resultat är, att Luther på Wartburg ej hade Ersamus’ grekiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
