Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MI LITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 2 3
men detta uteslöt ingalunda individuellt formade böner i kyrkorna.
I Rudbeckii Kyrkio-Stadgar för Westerås stift, Cap. II. Om
al-menligh böön, heter det:
»i. För predijkan skal altijdh förmanas til at bidia om rätt
för-ståndh och vplyssningh i Gudz ord och vnderstundom bidias effter
thet sätt, som står i kyrckioordningen pag. 10: O, alzmechtige,
ewighe Gudh etc.
2. Men efter predijkan skal hållas almenneligh böön om alla
nödhtorfter; vnderstundom som predijkaren them sielf kan bäst
vpräkna, och han weet then tijden mäst wara af nödhen;
3. vnderstundom såsom the äro författade i den bönen, som
står i kyrckio ordningen pag. 41; vnderstundom efter thet sätt, som
står pag. 17; vnderstundom medh litanien, pagina 42» o. s. v.1
Ärkebiskop Paulinus arbetade på införandet af gemensamma,
allmänt gällande böneformulär, dock icke utan motstånd från
framstående kyrkomän.2 Hans bemödanden kröntes i viss mån
med framgång. Det var en följd af hans energiska uppträdande i
denna sak, att regeringen, som »icke utan förtret och misshag
förnummit», att »icke ringa förargelser» uppstått däraf, att »intet
visst bönesätt hafver varit öfvat och affattadt, utan på den ena
orten hafva sådana böner, på den andra sådana varit brukade
och nästan alle sins emellan diverse och åtskillige ».3 En annan sak
var, att 1645 års officiella bönbok: Några böner förordnade at
almenneligen brukas uthi alla församblingar, enkannerligen aff
predikostolen i Sweriges rijke och thesz vnderliggiande Land och
Proviricier, blef föga efter hans sinne. När 1686 års kyrkolag,
kap. 12, § 2, stadfäster »the allmänne och i församlingarne brukelige
böner» samt uttryckligen stadgar: »och hafve ingen mackt, af
eget godtycko, något ther uti at förändra», och till sist fastställer
viss ordning för tillkomsten af nya eller tillfälliga böner, hade
principen redan trängt igenom. Tre år före kyrkolagen utfärdades
böneformulär för Sveriges krigsmakt.
Karl XI:s krigs- och sjöartiklar blefvo som allt mänskligt med.
tiden föråldrade och tarfvade omarbetning. Härom förmäler inled-;
ningen till 1795 års lagstiftning, att nämnda artiklar »i anseende til
tidernes olika skick och beskaffenhet och derunder sig tildragne för-
1 Den af Herman Lundström utgifna uppl., "Uppsala 1900, sid. 8.
2 C. A. Cornelius, o. a. a., förra delen, sid. 264.
3 Efter Herman Lundström: Laurentius Paulinus Gothus, III,
Uppsala 1898, sid. 78.
Förslag till ny [-•nilitärlagsti/t-ning.-]
{+•nilitärlagsti/t-
ning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
