Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
29 *
egenskaper; 2) ban ledde reformationen i Holland in i fasta
banor genom sin öfvergång till de reformertas parti; 3) genom
att uppställa krafvet på fördragsamhet mot annorlunda tänkande
har Oraniern bevarat den nederländska nationen från att
sönderslita sig själf och har tryggat samvets- och trosfrihetens
stora gåfva. — De ofvannämnda forskarna äro alla kända som
framstående i sitt fack. Att ingå på något referat af innehållet
i de många föredragen låter sig här icke göra. Det är
glädjande se, att reformationsminnet på ett så värdefullt sätt kunde
firas äfven i Holland, där lutherdomen eljes betraktas som en
utländsk, tysk, och därför onationell planta. I J. von der
Lindens hälsningstal framföres Calvin själf som vittne om, att Luther
var Kristi utkorade apostel, hvilken vi främst ha att tacka för
det renade evangeliet; och i samma anda äro kongressens alla
förhandligar förda.
gottfried Heer: Zur Gedächtnisfeier der Reformation.
Fridolin Brunner, Reformator des Landes Glarus, Zürich, Zürcher
u. Furrer, 1917, 55 s. och fotografier. Fr. 1,50.
Ehuru Schweiz’ reformationsminne (Zwinglis första ansats
till reformatorisk predikan i Zürich) infaller 1919, hade dock de
schweiziska reformerta kyrkomyndigheterna beslutat fira festen
1917. En liten minnesskrift från Schweiz har ock kommit mig
till handa. Det är ett väl valdt ämne att framställa bilden af denne
rätt litet kände men duktige man, hvilken genom sin tappra
ståndaktighet förvärfvat bestående förtjänst om reformationen i
en del af Schweiz och troget verkade i evangelii tjänst. D:r
Heer, hvilken redan förut publicerat värdefulla historiska
undersökningar om Glarus, skrifver anspråkslöst, Men han har
kunnat afvinna källmaterialet en del nya detaljer och så äfven
korrigera sin beundrade lärare, professor Egli, som behandlat
Brunner i Zwingliana J910. Och den som intresserar sig för
Schweiz’ reformationshistoria bör ej förbigå skriften; hvarken i
Haucks RE eller Schieies RGG lärer man finna någon artikel
om denne Brunner. Han var född 1488—89 och dog 1570 som
kyrkoherde i Glarus. Sannolikt var han lärjunge till Zwingli
under dennes Glarus-tid och hänfördes af honom för
humanistiska studier. Vi möta honom i den af katolikerna
anordnade disputationen i Baden 1526, dit Zwingli ej for och där
Ökalompadius och Brunner hade svårt att reda sig mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
