Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 1. Rudbeckii stifts materiella uppsving och andliga behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
och uttryckssätten voro ofta grofva. Också förliknas lifvet hos
djäfvulen å Blåkulla vid ett bondegästabud. Många rannsakningar
hållas — äfven under årtiondena före Rudbeckii tid — med
irr-läriga samt trollkånor (häxor).1 »Öfvermaga barn» anmälas för
boleri, andra personer för hor med djäfvulen2, alldeles som under
de häxprocesser, hvilka senare förekommo i dessa trakter. Flera
—- bland annat villolärare — hängas för tjufveri. Yxan på
vandrings-stafven användes ej sällan till anfallsvapen ■— så slogo flera bönder
en präst blå med sinayxhamrar—3; en ung man stod »högmodeligen
med hatt och yxa rak på fötterna », då han skulle stå sin betänketid
i vapenhuset.’1 Våldsamheter öfvades särskildt af soldater,
»junkare-tjänare» etc.5 Krigarna voro »ogudaktiga, stolta och öfverdådiga»;
sådana kände Rudbeckius redan under fältpredikantstiden, och dem
varnar han — fastän ofta fåfängt — för Goliats sinne och öde.0
I denna nästan mer hedniska än kristna mark skulle de till
järnbruken och grufvorna inflyttade nederländarna samt de i
handelsorterna (t. ex. Arboga) bosatta engelsmännen och schweizarna så
sina kalvinistiska o. a. »irrläror»; de skulle vara i tillfälle att, enligt
luthersk terminologi, »förvilla » sin omgifning eller göra den i religiöst
afseende indifferent. Trots sin yttre anslutning till kristendomen
kunde äfven de i gruf- och skogstrakterna arbetande finnarna vara
till förförelse genom sin hedniska naturåskådning, sin grofva
obildning och sin stora makt öfver de vidskepliga.7
var dock »den förträffligaste väg», och stiftsstaden »var den vackraste
man i landet sett, väl byggd, med stor järnhandel». Vid Köping »var ett
kornrikt land».
1 VDP sept.-synoden 1597: Tre »trollkånor» skola rannsakas å »laga
ting».
2 VDP 1597 12/2 (om barn å 14 och S år). Flickans moder plägade
slå henne hårdt. Västerås’ konsistorii underd. skrifvelser 16 . . — 1695 RA.
VDP febr. 1637 AI7: Den onde skapade sig i hans hustrus hamn. Jfr SDP
1630 18/3.
3 Det var visserligen stiftets uslaste eller näst uslaste prästman,
kap-lauen herr Per i Sura. VDP 1624 27,8.
1 VDP 1632 16/5 AI7; 1643 6/12 AI8; 1638 4/7 AI9. Jfr Ogier, s. 52,
71, 135-
5 Jfr Västerås’ stifts tänkeböcker t. ex. för 1614—1618 ULA.
6 De lära intet »känna Gud, intet frukta eller .vörda honom utan lefva
efter deras onda sinne och kötts begärelse». Beatum regis sc., s. 418. Jfr
H. Geijer passim; Thrap, s. 3; VDP 1639 7/5 AI8; Müncktell I, s. 412,
II, s. 281.
7 Enär finnarna i Helsingland icke kunde svenska, måste man
använda tolk vid dop, vigslar etc. »Gif finnen och svinet sakramentet, det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
