Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
Ii. RUD. HALL
för Uppsalas vidkommande och hvilka Rudbeckius dels redan
bevittnat i Strängnäs, dels snart skulle få bevittna i Wittenberg.1
Olaus Martini, en storman från Uppsala möte och från Rudbeckii
barndomsstift, blef hans gynnare i Uppsala. Under och mellan
Rudbeckii professorsperioder därstädes anbefallde denne ÄB flera
af de förbättringar, dem vi sedan finna Rudbeckius genomföra i
sitt stift. ÄB gaf därvid exempel på bevarandet af inhemsk
kontinuitet, på genomförandet af inländska stadgar; han uppläste
å synoder deri comitialis statuter från Norrköping 1604, relaterade
viktiga prejudikat från andra stift samt ålade sitt prästerskap
att följa dem och Uppsala mötes beslut2 — häri sålunda en
föregångare till flera representanter för Rudbeckii biskopsgeneration.
Så affattar äfven denne sina kyrkostadgar i mer eller mindre
fullständig enlighet med tidigare svenska statuter. Å hans första
höstsynod t. ex. »upplästes en ordning som Sveriges biskopar hade gjort
i Stockholm 1613 [om prästval] . . .; sedan de constitutiones som
gjordes i Örebro in comitiis 1617, item acta synodi Ahrosiensis 1616;
och blefvo [dessa] samtyckte och gillade och högnödiga räknade att
behållas och aktas».
Äfven de biskopar som (enligt uppgift) tillsamman med
Rudbeckius utarbetade det så föga nydanande KO-förslaget 1619 •— de
voro Kenicius, Paulinus, Kylander och Petrus Jonæ Wex.— funno
i principer, ceremonier och organisationsfrågor det gagneligaste
stöd i traditionen och läto i alla de fall, där samvetet så tillät, villigt
binda sig af- densamma.
De bevarade källorna äro allt för knappa för att kunna
närmare angifva, i hvad mån Rudbeckius vunnit ledning och stöd
1 Bland annat i sitt liktal öfver ÄB Kenicius 1636 ådagalägger
Rudbeckius, hur liögt han värdesätter liturgiens motståndare (Jfr S:t Eriks
årsbok 1918 s. 58). Ocli några år senare tackar lian Gud »särdeles
och i synnerhet att lians gudomliga maj[estä]t hafver låtit mig födas
liit till världen på den tiden och det rum, där hans heliga och
saliggörande ord rent och klart predikadt varder». (Donationsbrefvet på Eskog
1639 Karlson, I s. 58.) — Wittenberg var reformationens och den
svensklutherska kyrkans hufvudstad och skulle äfven för Rudbeckius personligen
få framträda såsom det ypperligaste centrum för biblisk-luthersk
skrifttolkning, lärarebildniug och kultur. Därifrån skulle hans lefnadsväg gå via
Uppsala mötes stad till Västerås’ riksdags stad. I Uppsala eller i Tyskland
skulle han lära känna Paulinus, troligen äfven Krokius och många andra
framstående kyrkomän eller hoppgifvande ynglingar, med hvilka han senare
skulle komma att samarbeta.
2 Sv. S3modalakter I, s. 11, 14, 18, 19, 20. N 1791.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
