Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - I. Inledande öfversikt: Miljö lör och föregångare till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten - 2. Föregångare och paralleller till Rudbeckii religiösa nydaningsarbete bland menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I I I
formationsarbetet torde innerligt sammanhänga med att
stiftscheferna ofta sammanträdde för att, såsom Rudbeckius uttrycker
det, höra och döma om de respektive stiftens »kyrkobrister och
ärenden», hvarefter de (enligt hans vittnesbörd) plägade hvar å
sin ort genomföra mötets »dom och beslut». Emellertid torde
härmed oftare afses diskussionsvis framkomna, af flertalet
gillade synpunkter än för hvar och en bindande beslut. Både före
och efter sådana öfverläggningar profvade och införde de mest
kraftfulla biskoparna hvar för sig förbättringarna och nyheterna.
Hufvudsakligen blott sådant torde ha blifvit föremål för formliga
beslut, hvilket borde dels bringas inför regeringen, dels kunna
snart genomföras å flertalet orter.1
Rudbeckius framträder i första ledet ej blott i afseende å
förverkligandet utan äfven i krafvet dels på enighet, dels på väl
genomtänkta och förberedda uttalanden. Hos andra stifts
domkapitel hemställer han, att man måtte på förhand öfvertänka och
anteckna de angelägenheter, man önskade framdragna vid
riksdagar och biskopsmöten.2 Och han torde äfven vid dessa senare
samt i folkundervisningsarbetet haft i åtanke, hvad han i en
predikan yttrade om makabeerna, de där först höllo råd angående
templets rening och altarets återuppbyggande samt därefter
handlade enligt lagen: »De hafva icke plumpat in med en hast, hvar
efter som honom hafver tyckts godt vara, utan de hafva först
rådslagit därom och betänkt saken, och sedan hafva de samfäldt med
ett mod och sinne tagit detta före.»3
Den makt, som så innelåg i den nästan bibliskt heliga
kyrkotraditionen, yttrade sig ju bland annat i kyrkoordningarnas och
viss stadga ligger därför intet stöd för att den därvid framträder för första
gången (såsom man dock ej sällan ser påstås). Också yttras i Förklaring på
Västerås’ ordinantia 1527 § 18: »Adertonde artikel lyder, att i skolestugor
skall läsas evangelium ibländ andra lektioner, efter det är kristne-m
anua-skola. Denna artikel hafver ock själf sina skäl med sig, och hafver detta
länge varit belefvadt och stadgadt af prelaterna, conciliis provincionalibus,
ändock det hafver föga varit hållet, därföre det ock nu behöfves förnyas.»
Ei: 1, s. 138 v:o o. f. UD A (ULA).
1 Thyselius, Handl. I, s. 113. En undersökning om biskopsmötena
finnes ej men är välbchöflig.
2 UDP 1635 10/10. Själf uppgifves han hafva närvarit vid 17
riksdagar under sin biskopstid t. o. 111. 1640.
3 Tacksäyelsepredikau 1637, s. C2 v:o. Jfr SDP 1639 6—7/2. 1 Mak.
4:44, 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
