Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Nya svenska helgon vid reformationens ingång - 2. Henrik Tidemansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya svenska helgon vid reformationstidens ingång 247
sammanbindningsdikten 131g—1389 och Karlskrönikan. De fullt
själfständiga partierna inskränka sig till en nyskrifven inledning,
»prologus in laudem Suecie », och en likaledes nyskrifven
framställning af Sveriges historia 1452—1520. Jag skall i detta
sammanhang blott uppehålla mig vid inledningen. Här prisas Sverige som
det bästa land i världen, och för att motivera denna höga
uppskattning uppräknar författaren bl. a. de många heliga män och
kvinnor, som landet fostrat. Helgonlängden har följande utseende:
»Med heilige men oc q vinner Gud haffwer begåffuat
Swergie, ty ware han priisatt och loffuat.
Försth then milde konwngh sancte Erich,
erkebiscopp aff Wpsala sancte Henrich,
ther nest hellige biscopp Brynv]ff aff Schara,
Hemmingus, som och biscopp i Aåbo monde wara,
Sigfridus aff Wexiö, som cristnade Swirges land,
Eskillus aff Strengenäss, then heilige månd,
Nicolaus aff Lyncopwng, biscopp hellig oc säll,
Henricus, som och styrde gudelige ocli wäll,
confessor af Mwnkatorpp sancte Dauid
och then hellige martir sancte Botwid,
Birgitta Yastenis och hennes dotther Katherin,
aff Sködwe then hellige ffru sancta Elin,
sancta Ingriid aff Skeninge, then hellige qvinne,
aff Telie ffrw Ragnil, som ey nw heilig är mynne.
Ther till monga andre, som fryctadhe Gud,
når the her leffde, och fulfolde hans bwd.
The haffwe nw fonghet ewinnerliig lön,
the hielpa thetta riike med sinne bön.»1
Det är ju bekanta helgonnamn, som vi här möta. Blott ett af
dem förefaller främmande: »Henricus, som och styrde gudelige
och wäll», och det gäller nu att identifiera honom. Vi observera
genast, att det finns ett visst system i den citerade helgonlängden.
Först kommer konungen, sankt Erik, därefter »ärkebiskop»
Henrik, sedan en rad svenska biskopar, representerande alla de svenska
stiften utom Västerås.2 Så följa ett par heliga män, som icke
innehaft biskopsvärdighet: David och Botvid, och allra sist uppräknas
de kvinnliga helgonen. Den obekante Henricus kommer närmast
1 Svenska medeltidens rimkrönikor, utg. af G. E. Klemming, i, s. 194 f.
2 Äfven Eskil ansågs ju ha varit biskop, och rimkrönikans författare
synes — troligen fullt riktigt — ha menat, att han varit
Stränguäsbiskopar-nas föregångare, 0111 han också inte själf enligt legenden haft just Strängnäs
till biskopssäte. Strängnäs var ju f. ö. jämte Eskilstuna hans kultcentrum.
Jfr S. Lindquist, Den helige Eskils biskopsdöme (1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
