Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gottfrid Carlsson, Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri. En utrikespolitisk episod i den svenska reformationstidens historia - 2. Johannes Magnus officiell underhandlare i Polen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 g. cari.sson: joh:s magnus och gustav vasas poi.ska frieri
ärkebiskop Gustav Trolle korat Gustav Vasa till ärkebiskop
och låtit denne godtyckligt förfoga över de ärkebiskopliga
intäkterna från det norska Jämtland.1 Domkapitlets svar härpå
är troligen koncipierat i det kungliga kansliet — det
förekommer i riksregistraturet mellan ett par kungliga skrivelser
av 31 jan. och 3 febr. s. å. — eller åtminstone avgivet i
samråd med konungen. Det heter här, att Gustav Trolle
ingalunda var fördriven utan självvilligt lämnat landet, varför
domkapitlet hade valt »en annan (Johannes Magnus) i hans stad
igen, then nw är stadd i rijkesens merkelige verff och ärende,
huilken vij dagliga dags nest Gndz hielp ventte en vigd
erche-biscop igen»,2 Gustav Vasa låter alltså domkapitlet uttala den
förhoppningen, att Johannes Magnus, som till på köpet säges
vara utsänd i rikets värv, snart skulle komma hem till Sverige
som en vederbörligen konsekrerad och följaktligen av påven
konfirmerad ärkebiskop. Det förutsättes m. a. o., att Johannes
under sin utomlandsvistelse jämsides med sin verksamhet som
Gustav Vasas sändebud arbetade för att i vanlig ordning
erhålla ärkebiskopspallium, och ingen antydan göres om att däri
skulle ligga någonting orimligt eller otillåtet.3
Ännu så sent som 1530 fruktar man f. ö. på mot Gustav
Vasa fientligt håll, att det skall lyckas de av honom nyligen
insatta biskoparna i Skara och Linköping att förvärva påvlig
konfirmation. Den 19 aug. d. å. skriver Gustav Trolle ett brev
till Kristian II, vari han ivrigt bönfaller denne att genom
förmedling av Karl V och konung Ferdinand söka begå det så hos
Klemens VII och dennes legat på Augsburgriksdagen Lorenzo
Campegio, att Sveno Jacobi och Jöns Magni, vilka Gustav Vasa
»intrudertt» på Skara och Linköpings biskopsstolar, icke erhöllo
påvlig konfirmation.4 Trolle förutsätter sålunda, att de båda
1 Gustav I:s reg., 5, s. 220 f.
2 Gustav I:s reg., 5, s. 221 f.
3 Det synes mig föga troligt, att konungen avsiktligt fördolde sanningen,
då han lät domkapitlet framställa saken på detta sätt (att J. M. under sin första
Danzigtid verld, fungerade som kungligt sändebud, skola vi strax se). Anmärkas
bör, att Lunge icke var att räkna till de gammaltroende utan redan vid denna
tid begynt visa motsatta tendenser, vadan hänsyn till adressatens kyrkliga
ståndpunkt icke kunde motivera en skev framställning. Jfr E. Bull, Vincens
Lunge (1917), s. 71 ff.
* Gustav Trolle till Kristian fi, Alkmaar 19 aug. 1530, tr. i J. Fr. Sick,
Nogle Bidrag til Christiern aen Andens Historie (Khvn 1860), s. 82 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
