- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguandra årgången, 1922 /
217

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Söderberg, Om Gotlands kristnande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inledning

2 IQ

För dessa skrifters ålder och tillförlitlighet skall nedan
redogöras.

Gutalagen med sagan är den enda källskrift vi äga till detta
ämne. Att andra skrifter funnits, är ganska säkert, men deras,
värde kan man icke bedöma, då man om dem blott vet, att
de dels blivit från ön bortförda och ofta uppbrända, dels att
de samlats på kyrkvindar och i skräpkammare och småningom
gått förintelsen till mötes.1

Hos de Gotlands historieskrivare, som talat 0111 öns
kristnande, står intet nytt utöver GS. att finna.

Bland dem märkes först Strelow, som i sin Cronica
guthilandorum, utgiven 1633, huvudsakligen pläderar för
gu-tarnas härstamning »aff den beste Blomma ædeligste och
yp-perligste Slect udi ganske Danmarck».2 Ehuru författaren har
väl reda på sig i sin samtid, är hans verk för övrigt »fabler
och sanning om vartannat».3 Att han haft för oss förlorade
manuskript att tillgå är antagligt, men han har i så fall
medvetet eller omedvetet förvanskat dessas innehåll4 eller kanske
själv blivit bedragen i likhet med Petrejus5, vilken han flitigt
avskrivit. Strelow har i alla händelser haft Gutalagen och
sagan att tillgå, och dessa har han återgivit, dock med märkliga
omtolkningar, översättningsfel och tillägg.6

Strelow hade icke mycken glädje av att han med sitt verk
gjort sig förtjänt av de danskas tacksamhet, ty redan 1645
blev Gotland svenskt.7

Den, som har största förtjänsten av Gotlands försvenskande
är Haquin spegel, som var superintendent där 1680—86. Han
skrev som ett led i denna aktion för att motarbeta Strelows
krönika sin Rudera Gothlandica 1683.8 Liksom Strelows krö-

1 Lindström, a. a., ss. 7—20 uppräknar en hel del verkliga och föregivna
»dokumentrövare», bland vilka man förvånas att finna även Haquin Spegel.

’ S. 9.

3 Lemke, a. a., s. 32.

1 Jmfr Wallin, a. a., I, s. 180. Rhyzelius, a. a., II, s. 131.

5 Lindström, a. a., s. 17.

® Se t. ex. ss. 129—133.

7 Sedan dess har ön lvtt under Sverige med undantag’ av åren 1676—
1679. Strelow själv fann sig lätt i de nya förhållandena och slutade som
superintendent över ön, till vilket mål han väl svftat med sin bok, även om
ban icke precis väntat sig att få svensk fullmakt på sitt ämbete.

8 Denna bok blev ej tryckt förrän 1901, då den utgavs såsom bilaga
till Gotlands Allehanda. Originalkonceptet förvaras i Kungl. Bibi. och en
avskrift därav i Växiö gymnasii bibi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1922/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free