Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lauri Ingman, Finlands kyrka efter 1809. Föreläsningar å Uppsala Universitet i september 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KYRKA F.FTER I 8og 297
det Gamla Testamentet har av kommittén i ny
översättning-publicerats.
En i viss mån särställning intog arbetet för åstadkommande
av en ny kyrkolag för Finland så till vida, som detta arbete
energiskt fortsattes under Nikolai I tid och på Alexander II
tid vid slutet av 1860-talet ledde till definitivt resultat.
Ordförande i kyrkolagskommittén likasom i de övriga, mer eller
mindre avsomnade kyrkliga kommittéerna hade efter Tengströms
frånfälle 1832 blivit hans efterträdare såsom ärkebiskop, Erik
Gabriel Melartin. Redan 1836 fick kyrkolagskommittén löfte om
en adjungerad ledamot, som skulle utarbeta förslag till en ny
kyrkolag. Vid början av 1840-talet åtog sig jurisprofessorn
sedermera svenska riksarkivarien Johan Jakob Nordström detta
uppdrag. Han utarbetade även snabbt ett i vissa avseenden
förtjänstfullt förslag, som granskades av kommittén, vilken
mestadels, såsom det heter i dess protokoll, »var ense om och gillade
förslaget», där den ej för omväxlings skull »samtyckte och
godkände». Förslaget utgavs i tryck år 1845.1
Det Nordströmska kyrkolagsförslaget upptog icke åtskilliga
ämnen berörande stadganden, vilka i 1686 års kyrkolag fått sin
plats. Sålunda hade de liturgiska föreskrifter sagda lag
innehöll uteslutits, såsom varande på sin rätta plats i
kyrkohandboken. Likaledes hade, såsom hörande till pastoralteologin,
utelämnats allt det, som hade karaktär av råd åt
församlingsläraren vid ämbetets utövning. Slutligen hade jämväl åtskilliga
stadganden rörande äktenskapsangelägenheter och fattigvården
uteslutits, såsom i främsta rummet hörande till den borgerliga
lagens område. Man var, såsom härav synes, mån om att
mellan å ena sidan kyrkolag, å andra sidan liturgik och
pastoralteologi, samt mellan den allmänna borgerliga lagstiftningens
och kyrkolagens område uppdraga gränsen skarpare, än vad
fallet varit vid avfattandet av 1686 års kyrkolag, som i berörda
avseende ännu går i 1571 års kyrkoordnings spår. Förslagets
stadganden beträffande de ämnen, vilka i detsamma upptagits,
utgjorde väsentligen en med sakkunskap och skicklighet gjord
kodifiering av vad under tidernas lopp i anslutning till 1686
års kyrkolag stadgats. Några nya banor inslog förslaget icke.
1 Förslag till kyrkolag för storfurstendömet Finland jemte motiver och
betänkanden. Helsingfors, 1845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
