Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Nationella kyrkohistorier av Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holmquist, nationella kyrkohistorier 40 i
nom mëme de son livré: Gesta Dei per Francos, enfermait en
quatre mots l’àme d’une époque et 1’åme d’une race». Hör även
Ruhr-ockupationen till Gesta Dei per Francos?
J. Reitsma, Geschiedenis van de hervorming en de hervormde kerk
der Nederlanden, 3:dje omarbetade och utvidgade uppl.
g£-nom J. Lindeboom, Kemink och Zoon, Utrecht 1916.
Vll-f-918 s.
I en helt annan luft försättas vi, om vi övergå till den stora
protestantiska handboken i Hollands kyrkohistoria från
reformationen. Lugnt och sakligt, något torrt men vederhäftigt, skrider
framställningen från skede till skede, överallt föregången av
litte-turförteckningar och efterföljd av vetenskapliga detaljdiskussioner
eller utredningar med mindre stil. Bokens stora yttre omfång
behöver ej avskräcka från dess användande; den direkt
sammanhängande huvudtexten upptager väl ej mer än en tredjedel av
sidantalet. Av Reitsmas ursprungliga, mycket spridda handbok (2 uppl.
1909) är ej mycket orubbat kvar. Redan 1911 upptog D:r L. A.
von Langeraad arbetet att omforma den avlidne Reitsmas verk efter
den nyaste forskningens krav; men han hann ej mer än ett stycke
fram på 1500-talet, innan han 1913 plötsligt avled. Arbetet fortsattes
då av den från sina forskningar om bibelhumanismen välkände
professor Lindeboom i Groningen, med biträde av predikanten F.
Reitsma; dessa kunde mitt under världskrigets även i Holland
kännbara tryck fullborda verket. Härmed har Holland ryckt upp i
raden av de länder, vilka äga en fullt modern sammanfattande
framställning av sin religiösa historia. I 1913 års årgång av Kyrkoh.
Årsskrift hade jag tillfälle att i korthet påpeka Leiden-professorn
L. Knapperts Geschiedenis der nederl. hervormde kerk (2 bd 1911 f.).
Men denna var skriven mera ut från en bestämd konservativ
reformert-kyrklig ståndpunkt, begränsade sig mera helt till den
holländska nationalkyrkan och satte därför också in först med
Emden-synoden 1571. Reitsma-Lindeboom behandla på över 100 sidor
det senmedeltida religiösa läget i Nederländerna och sedan på över
200 sid. den nederländska reformationshistorien fram till 1568—72,
det ingalunda minst minst värdefulla partiet av handboken, även
om Hollands religiösa historia efter synoden i Dordrecht kanske
mest intresserar oss, därför att den i för oss tillgängliga
framställningar nästan helt förbigås. I den nya upplagan ansluter sig
Reitsmas bok till den holländske lutherske professorn J. W. Ponts
berömda framställning i Geschiedenis van het Lutheranisme in de
Nederlanden tot 1618 (1911, jfr min anmälan i K. Å. 1915),
enligt vilken reformationen i Holland före 1567 aldrig bar någon
direkt luthersk prägel, under det att den lutherdom, som sedan tog
gestalt i landet, före 1618 var en främmande planta, som mera
hämmade än befordrade reformationens gång. Handbokens försök
att ännu mer än Pont borteliminera det lutherska i 1520—40-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
