Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Anmälningar och granskningar - Judar och kristna i Egypten, av Erik Stave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
anmälningar och granskningar
men åter låtit föra det tillbaka till staden. Det är tydligen
förkänningar av vad som var att vänta på synoden i Tyrus (335), där
Athanasius, som sagt, av kejsaren avsattes och förvisades till Gallien.
Så intima underrättelser om striderna mellan de ortodoxa i
Alexandria och de av dem förföljda meletianerna har den
kyrkohistoriska forskningen hittills icke haft att tillgå. Och även om
man kan misstänka, att skribenten gjort sig skyldig till någon
överdrift, så äro hans brev i övrigt säkert en trogen bild ur verkligheten.
Breven äro även ur andra synpunkter märkliga. Läsaren får
en klar inblick i de meletianska församlingarnas ekonomi, som icke
sällan gränsar till misär. Brutala långivare tvinga sina gäldenärer
att sälja allt vad de äga, t. o. m. kläderna, så att de utblottade
nödgas gå nakna; understundom tvingas de hårt ansatta att lämna
sina barn i pant för skulden, och om denna icke betalas, bli
barnen sålda som slavar. Men samtidigt få vi bevittna den inbördes
hjälp, som utövas av de troende, och brev med bön om understöd
för den eller den tala i en ton, som icke sällan påminner om
apostlarnas brev. Dessutom spelar förbönen för ekonomiskt tryckta
medlemmar eller för dem, som äro utsatta för särskilda frestelser,
en stor roll, och adressaten, klosterföreståndaren, uppmanas att låta
anhållan om förbön »gå från cell till cell» i de många
anakoret-samfunden.
Av något olika art äro ett mindre antal brev av ringa
omfång, som utgöra den tredje gruppen i samlingen. De äro ställda
till en man vid namn Pafnutius, en kristen anakoret, som tydligen
varit medelpunkten för många med honom likasinnade och särskilt
anlitats som en mäktig förebedjare och i besittning av gåvan att
böta svår sjukdom genom sina böner. Breven äro uppenbarligen
skrivna av personer med en viss social ställning. Detta är säkert
fallet även med en dam, Valeria, som beder om den helige
mannens förbön för henne, att hon mått återfå sin hälsa.
Ett av breven är undertecknat av en viss Ausonius, och det
är icke omöjligt, att han är identisk med FI. Jul. Ausonius, som
år 341 och 342 var prefekt för provinsen Augustamnica. Större
intresse tilldrar sig ett annat brev, som är undertecknat Athanasius.
Brevskrivaren anhåller om Pafnutius" förbön för sin egen och sin
moders sjukdom, ävensom för en dam, som är i hans familj och
även är sjuk. Utgivaren av parvrustexten anser det icke vara
osannolikt, att denne brevskrivare är ingen mindre än den store
metro-politen av Alexandria med detta namn. Och då man vet, att
Athanasius underhöll livliga förbindelser med munkarna, ligger ingen
osannolikhet däri. Jämväl A. v. Harnack är av denna mening.
E. Schwartz ställer sig emellertid tvivlande. Och A. Deissmann,
som icke håller den för omöjlig, vill dock uppskjuta sitt omdöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
