Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - III. Teologfrekvensen - 3. 1860—90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologfrekvensen i sverige efter I 830
I 5 I
Utvecklingen mot fullständig religionsfrihet fortgår under
tiden i lagstiftningen trots segt motstånd. 1873 och 1884 få vi
nya dissenterlagar, soin medgiva utträde ur statskyrkan. I
samband med religionsfriheten bildas baptistiska och metodistiska
samfund inom Sverige.
1872 begynte striden om den Waldenströmska
försoningsläran och ledde till bildandet av Svenska Missionsförbundet
1878. De starkaste skälen för separationen torde emellertid ej
ha varit dogmatiska, utan lågo i motviljan att gå till nattvard
med de massor, som av vana och konventionella skäl samlades
kring altaret.
Uppsala teologiska fakultets åskådning börjar under
1860-talet få en bestämd karaktär, såsom den lundensiska redan
länge haft. Om denna senare samlar sig kring systematiska
och kyrkopolitiska frågor med högkyrklig inriktning, så torde
den förra ha praktiskt-religiös och exegetisk inriktning och
låg-kyrklig karaktär.
Uppsalas lärofäder voro huvudsakligen den bibelteologiska
skolan i Tyskland (Tholuck och Beck). Med undantag för O.
F. Myhrberg och W. Rudin, blevo de mera kända av dem
ledande kyrkomän (A. F. Beckman, biskop i Skara, L. A. Anjou,
biskop i Linköping, C. A. Thorén, domprost i Uppsala,
Martin Johansson, Lars Landgrens efterträdare på Härnösands
biskopsstol, C. A. Cornelius, biskop i Linköping.) Som helhet
ställde sig Uppsalafakulteten mer förstående till väckelsen än
Lund, såsom ovan nämnts, fast det naturligtvis fanns ganska
vitt skilda nyanser.1
Den liberala teologien kommer in lekmannavägen, icke
genom de teologiska fakulteterna. Perioden inledes med
diskussionen kring Rénans Jesu liv och Viktor Rydbergs Bibelns lära
om Kristus, som utkommit 1862, analogt med striden kring
Strauss Leben Jesu-forskning i början på 1840-talet. »Så lärer
icke heller Bibelns lära om Kristus genom V. R:s framställning
deraf kunna bortblandas eller bortskymmas.»2 Men de ingående
utredningar, som ägnades själva frågan i tidskriftslitteraturen,
1 Man jämföre t. ex. Cornelius’ och Landgrens uppfattning och
uppskattning av väckelsen.
* Se A. F. Sondén, Tal vid Linköpings Stifts Bibelsällskap, Svensk
Kyrkotidning 1862—63, sid. 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
