Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scott verksamhet i Sverige. II. Tal och predikningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
meddelanden och aktstycken
De förskräckliga följder som uppkommit genom bränvinets
bruk behöfver man ej omtala — hvarje öga kan se, — hvarje ömt
hjerta kan beklaga det — och många hafva länge önskat på det
högsta att ett hjälpmedel måtte visa sig emot detta national-plågoris.
Ofta har dryckenskapen blifvit anklagad — och de rysliga följderna
deraf blifvit framställde till allmänhetens varnagel — men må vi
icke fråga, om vi ej börjat på orätt ända. Vi hava stridit emot
bränvinets följder, emedlertid har sjelfva bränvinet blifvit bibehållit
såsom en god och behöflig vän — derföre tjena alla medel mot
följderna till intet, så länge det hvilket åstadkommer dessa följder,
tillåtes ibland oss. Vi hafva anklagat qvisterna och frukten men
sjelfva roten som frambringar desamma har fått tillstädjelse att
finnas hos oss. Detta misstag läste Jag för en kort tid sedan uti
en liten athandling i hvilken författaren vill att man skall strida,
icke mot fylleriet allenast utan också mot tanklösheten,
osnyggheten, spelraseriet, sedeslösheten, tvedrägt, vårdslösad barnuppfostran,
bristande huslig sammanlefnad o. s. v. Men Jag svarar först, om
man icke kan göra allt hvad man vill, låt oss göra hvad vi kunna
— om vi icke kunna utrota hvarje ondt, skole vi fördenskull icke
söka att utrota ett — ett som är allmänt kändt för det mest
skadliga. Men mitt andra och mera vigtiga svar är det, bränvinets
bruk, Jag säger bruk, ty om intet bruk funnes kunde det omöjligen
blifva missbruk, är säkerligen orsaken till de flesta — ja kanske
till alla dessa brott. Utrotom bränvinet, så utrota vi dessa brott,
men tillåta vi bränvin, så tillåta vi Fadren till hela den
efterkommande afveln, ty Regering, Presterskap, Läkare och Domare äro
öfverens om den punkten att bränvinets missbruk frambringar alla
möjeliga laster. — Nu veta vi väl att många hjelpmedel hafva
blifvit försökta — ifrån Regeringen, ifrån Domstolarne, ifrån kyrkan
hörde vi anklagning mot detta gift, ja äfven har man rådfrågat
Apothek förgäfves. I förlidet år kom ett gammalt par — Gubben
blind och ledd med en lång käpp af Gumman som var öfver
sextiosju år —• hvilka hade kommit från Dalarna, frågade på ett
stort Apothek härstädes om någon medicin finnes som kan borttaga
bränvinssmaken från menniskan — ty, sade de, flera af våra
slägtingar skole snart blifva förderfvade genom bruket af denna dryck.
— Nej! svarade Apothekaren, Jag känner ingen kur, utom
Nykterhets-föreningen — och straxt kom Gubben och Gumman till
Kungsholmen för att köpa bränvins-kuren. Då de blefvo underrättade om
Föreningens ändamål och fått några skrifter emot dryckenskap,
gingo de sin väg — mycket bekymrade att ingen kur för
bränvinssmaken finnes en gång i Hufvudstaden. Den kur som vår
Förening önskar begagna är ganska enkel, men också ganska kraftig
— vi söka blott att upplysa menniskan om bränvinets skadlighet
-—- icke allenast genom dess öfverflödiga förtärande, men också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
