Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Thörnqvist, Clara, Svenska studenter i Prag under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA STUDENTER I PRAG UNDER MEDELTIDEN
2 43
utgjorde trefakultetsuniversitetets majoritet. De kunna således
sägas representera dettas mening. Ett samarbete mellan de båda
universiteten låter sig alltså svårligen tänkas.
Den närmaste anledning till juristernas utträde ur det
gemensamma universitetet var, som förut framhållits, vissa
stridigheter med artisterna. En annan orsak ha vi möjligen att söka
i scholarernas minskade inflytande. Bland juristfakultetens
scho-larer funnos många mäktiga prelater. Det ligger nära till hands
att antaga, att dessa ej funno sig i att se magistrarnas makt
utvidgas, isynnerhet som man från Bologna, där juristerna
bildade ett eget, av scholarerna styrt universitet, visste, att en
annan ordning var möjlig.
Tomek1 och efter honom Novotny2 antaga utan vidare, att
juristuniversitetet organiserades i anslutning till i Bologna
rådande förhållanden. Universitetsstatuterna finnas tyvärr icke
bevarade. Vår kännedom om författningen inskränker sig till
de få underrättelser, som universitetsmatrikeln lämnar. Enligt
dessa skulle man emellertid endast på en väsentlig punkt ha
följt italienskt bruk, nämligen beträffande den passiva valrätten,
vilken ju i Bologna innehades av scholarerna. För åren 1372—
1414 äro samtliga rektorer kända. Bland dessa — ofta personer
av hög börd eller kyrkliga dignitärer — finnes ingen doktor.
Detta faktum tyder på, att åtminstone i praktiken endast scholarer
varit valbara till rektorat.3 I övriga fall synes man, som vi nyss
anmärkt, icke ha eftersträvat Bolognas scholarregemente. Så valdes
rektor av »universitas»4, d. v. s. av »doctores, baccalarii singulique
studentes»5, och »tota universitas» utser 1372 personer, vilka
tillsammans med rektor skulle avfatta statuter.6 Rektors funktion
var densamma som inom det ursprungliga universitetet och
tre-fakultetsuniversitetet.7 De fyra nationerna bibehöllos. Termins-
’ Tomek, Geschichte, s. 26.
2 NovotnV-Cech, s. 10.
3 M. U. P, 2, s. 28 f.
4 A. a., 2, s. 26.
5 A. a., 2, s. 28.
6 A. a., 2, s. 25.
7 Angående rektors förvaltande myndighet se: M. U.P., 2, s. 26:
Johannes Slepekow computavit cum consiliariis etc.; angående Jurisdiktionen
och ordförandeskapet i konsiliet se M. U.P., 2, s. 27: Rector cum suis
consiliariis habeat consilia etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
