Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Lindstam, Ragnar, Series Pastorum i Njudungen och Finnveden under Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SF.RIES PASTORUM
I25
och ovannämnde Magnus Thorstensson. Dessa stammade
tvivelsutan på mödernet från ätten Natt och Dag. Alltså
gjorde så även Ulf (RA. Pb. 421).
Som redan framgått var Nydala kloster och
smålandskyrkorna i Vernamo och närliggande bygd föremål för
Ulfs och hans släktingars generositet och kärlek.
I Nydala ville också prästen Ulf ha sitt sista
vilorum. När han kände slutet nalkas, gick han i
författning om att på bästa sätt fördela sina många ägodelar.
Därvid blev, som vi skola se, klostret icke glömt. Innan
redogörelse lämnas för dessa hans dispositioner, må
emellertid för sammanhangets skull nämnas, att en av
testamentsexekutörerna var Günne Thialvasson. också
han en släkting. Det står nämligen, att denne
överlämnade till Nydala allt det gods Ulf skänkt med undantag
av »Günnes stamgods Hurghum» (RA. Pb. 1019). En
annan bland exekutorerna är en viss »N. fordom abbot
i Ruma». Antagligen är även han en frände.
In die assumtionis virginis gloriose MCCCLXXI, vilket
är den 15 aug. 1371, upprättade kyrkoherde Ulpho sitt
testamente. Denna testamentsurkund är från flera
synpunkter av stort intresse till belysning av dåtida
kyrkliga förhållanden, men särskilt därför, att den ger oss
namnen på åtskilliga prästmän på den tiden. I varje fall
kan icke den församling med säkerhet uppgivas, där
en i testamentet nämnd prästman haft sin verksamhet,
men i flera har det lyckats fastslå det.
Först och främst blir klostret Nydala och bröderna
där ihågkomna. Där säger Ulf sig för många år sedan
ha utsett sitt vilorum. Som gottgörelse härför
testamenterar han nu sin gård Waellesten med alla dess
tillägor till evärdlig besittning.
Sedan visar han sin minnesgodhet mot kyrkor och
enskilda. Abboten begåvas med hans röda häst, en
silverbägare och tre alnar tyg, sannolikt avsedda för
hans dräkt. Klosterkyrkans sakristia erhåller en »baculum
pastorale» (prästakrycka). För högaltaret reserveras en
matta i grön färg. Till abbotens bord anslår han sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
