Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - III. Kvistbro i Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
roparna
till Gud om hjälp och beskydd. Hoff förklarade omedelbart S.
för sin fånge men fann det icke rådligt att söka bortföra honom,
förrän förstärkning hunnit anlända. Då länsman Wicander och
Hellgren kommo till platsen, fick H. i uppdrag att fara till
Trystorp för att där anskaffa ett större antal handfasta personer.
Väntan blev ganska lång, det dröjde till middagstiden, innan
förstärkningen kom. Medan Hoff höll vakt i gården, blev han
upprepade gånger grovt skymfad och hotad. Vid åsynen av
kronofogden, polisgevaldigern, inspektören på Trystorp och hans
folk grepos Smedbergs försvarare av oro, befarande sin
underlägsenhet. Hastigt trängde ett antal karlar in för att befria S.,
bland dessa de förutnämnda ynglingarna Törnblom och Hans
Hansson — den sistnämnde jämte Johan Bellkvist en S:s trogne
ciceron och »impressario» i Kvistbro — och den unge
bergsmannen Jonas Jonsson. Jonsson, som förut varit åtalad för stöld
av tackjärn men frikänts på grund av bristande bevis, hade en
laddad bössa, vars kolv han satte mot länsman Hoffs bröst,
tryckande honom fast vid väggen. Kronobetjänternas hantlangare
skyndade till, och ett vilt slagsmål uppstod i stugan, varvid
man slogs med störar, påkar och järnbetsman under tjut,
jämmerrop och hotelser. I Smedbergspartiet utmärkte sig utom
de nämnda en ung torpare Jan Fredrik Jonsson från Stenkulla
ägor, född 1813, och bondsonen Anders Larsson från Vilsta i
Hackvads socken, född 1822, båda redan kvällen förut aktiva
kämpar. Bergsmannen Johan Larsson i Ljungstorp, född 1815,
vilken stod på S:s sida och utfor i hotelser mot länsman Hoff,
blev illa slagen med ett betsman av en bonde från Kvistbro
landslag, »långe Jan Jansson i Ingvaldstorp», kronobetjänternas
starkaste man, som till sist lyckades gripa och bortföra
Smedberg. Både Smedberg och Jonas Jonsson belades med handbojor,
uppsattes i ett åkdon och forslades till slottsfängelset i Örebro.
Redan voro de bortförda, då drängen Törnblom kom tillbaka
efter att ridande på Petter Pehrssons bästa häst ha varit ute
i socknen för att båda upp ytterligare folk till S:s försvar.
Men det var dock långt lidet på eftermiddagen.
Jäsningen bland folket var stor. Nerikes Allehanda
beskriver den tillgivenhet, S. förvärvat sig bland folket. Även om
skildringen säkert måste betecknas såsom tendentiöst färgad, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
