Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 5. Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II Skärpt kamp och brytning med ortodox
kyrkoåskådning (1377-1379).
FEMTE KAPITLET.
Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378.
Att Lancaster åsidosatte »Goda parlamentets» beslut och
petitioner, visar, att hovpartiet under hans ledning nu kände
sig starkare efter Svarte prinsens bortgång. Det kan ju
förefalla egendomligt, att Wyclifs store protektor även lät Commons’
energiska petition mot de påvliga övergreppen i stillhet gå till
akterna, men detta står dock väl i överensstämmelse med vad vi
redan framhållit, nämligen att Lancasters stora fråga var att
hålla nere de inhemska prelaterna, som gjorde sig breda i
ekonomi och jurisdiktion, medan han var redo att genom
underhandlingar vinna påvens medverkan i denna sin strävan. Som
vi sett, var det även för Wyclif främst fråga om läget mom
England. Wyclifs dittills mer akademiska argumentering mot
påven hade ännu icke nått det kritiska stadium, då skärpningen
av den traditionella antipåvliga polemiken hotade att leda till
öppen brytning. Wyclif var sålunda ännu fullt användbar för
den traditionellt katolske Lancaster, och han hade icke några
allvarliga betänkligheter emot att knyta fastare förbindelser med
den inflytelserike hertigen.1
1 Workman, I, s. 275 ff., synes i likhet med flera andra historici lia
tagit ett för starkt intryck av krönikörernas svartmålning av Lancaster och
deras beskrivning av de mörka planer, som kättaren Wyclif och hertigen
spunno. Jfr dock ibdm, s. 279. Särskilt hätsk är den St. Albans-munk,
som fört pennan i Chronicon Angliæ och som i Lancasters göranden ser
bara attentat mot kyrkan och i Wyclif ett djävulens redskap, som av
Lancaster utvaldes för de mörka planernas utförande. Det är alla skäl att
upptaga krönikörernas behandling av Lancaster med försiktighet. Han var
icke så utmanande hänsynslös och själviskt rovgirig, som man velat göra
honom. Man torde nog också få betrakta Wyclifs anslutning till denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
