Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bertil J. Lundman, Studier i den svenska baptismens historiska statistik och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BAPTISMENS HISTORISKA STATISTIK OCH GEOGRAFI 24 I
jorden, många bort från bådadera. Emigration och separatism
gingo ofta hand i hand, vilket också berodde på andra faktorer,
på vilka här ej kan ingås.
Dock behövdes endast 1882 års goda skörd för att åter få
ned emigrationen. Däremot fortfor baptist-väckelsen starkt
ännu några år för att som vanligt mattas och åter efter 9 år
1891 gå emot ett nytt ehuru vida svagare maximum (dock det
starkaste någonsin i Medelpad, liksom emigrationen därifrån detta
och följande år, kanske gynnad av baisse på trävarumarknaden).1
För järnindustrien ävensom för lantbruket var det däremot icke
något särskilt dåligt år.2
Annars voro 1880-talets krisår över och mottagligheten var
tydligen vida mindre. 1898 hade vi ett nytt dopmaximum, även
det av tämligen ringa styrka. Orsakerna till väckelserna voro
tydligen ej så mycket yttre, som betingade av rörelsens egen
inre rytmik. Däremot ha vi under 1890-talet i stort en stark
nedgång av dopsiffrorna — tydligen i samband med den
dåvarande högkonjunkturen •— den första sedan början av 1870-talet.3
Se framför allt den utjämnade kurvan 4!
1907 års maximum åter var av annat slag: suggestion
utifrån, från pingströrelsen i Amerika.4 Då Örebro missionsförening
i hög grad var förmedlare av detta inflytande, är det ej
märkvärdigt, att väckelsen blev särskilt stark i Örebro län, ja, den
starkaste överhuvud i detta län. 1918 års enorma maximum,
över hela landet den kanske mest likformigt utbredda av alla,
hade tydligen till orsak den starka allmänna upphetsningen under
världskrigets sista ohyggliga år och gynnades av baptismens
avgjorda pacifism gentemot de flesta övriga frikyrkliga samfunds
mer tvekande hållning.5
1928 års relativt obetydliga maximum (absolut rekord dock
för Ångermanland, Jämtland och Västerbotten: orsakerna till dess
styrka här okända) var tydligen åter ett maximum, framkallat
av övervägande inre orsaker. Redan 1933 kom ett nytt oerhört
1 Sundbärg, Em. utr. Bil. V. s. 90.
2 Se tabell 84 å sid. 78 i Statistisk årsbok för Sverige 1920.
3 Sundbärg, Em. utr. bet. s. 191.
4 Linderholm, Pingströr. i Sv. s. 113 ff.
5 Klefbeck, a. a. s. 307—16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
