Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
hans cnattingius
Hur har då Eeks egen tro och förkunnelse påverkats av denna
beröring? Rodén tillmätte den »en avgörande betydelse» för Eeks
religiösa utveckling. Kock talade mera försiktigt om »et diupare
begrepp uti Ewangelii himlighet uti Ekens Läro Method» som en
följd av denna kontakt. Det allra märkligaste är nu, att Eek själv,
som eljest icke dolt sina avgörande upplevelser och prövningar, icke
med ett ord omtalar någon religiös kris för egen del i samband med
väckelsen i Ödeshög. Enligt självbiografien har Eek fått sina
livs-bestämmande intryck i ungdomen och därefter på denna grund
arbetat vidare under mödor och motigheter men till sist med seger.
Det var icke Eek, som vaknade till någon ny insikt, utan församlingen,
för vilken Gudsordet så länge förkunnats utan synligt resultat.
Gentemot Eeks eget vittnesbörd torde det vara ogörligt att tolka
hans beröring med herrnhutismen såsom en i hans liv djupt
ingripande erfarenhet. Däremot måste man förutsätta att detta möte,
trots Eeks egen tystnad, ja, kanske honom själv omedvetet, medfört
en viss förändring i hans förkunnelse och förmodligen förstärkt det
evangeliska elementet däri. Hans typ, sådan vi i ett vidlyftigt
första-handsmaterial kommit den nära, har väsentligen förblivit densamma,
från hans etiska allvar och själasörjarsinne till hans ambitiösa och
omsorgsfulla skötsel av socknens uppdrag.1 Till och med i
självbiografien saknas varje spår av det specifikt herrnhutiska. Eeks
»herrnhutism» har sannolikt tillfört honom en varmare ton och en
något större omedelbarhet, viktig nog för en man med hans läggning,
men icke heller mera.2
1 Ödeshögs kyrkobok E. 1 (VLA) låter oss följa Eeks arbete i socknen i
sockenstämmoprotokollen. Många gånger erhöll Eek vackra erkännanden.
Så heter det t. ex. 1781 3/5 § 1 (fört av prosten egenhändigt): Kyrkoräkningarne
öfversågos ... Så mycken ärkänsla som nu församlingens respective
Ledamöter förklarade emot Herr Comministern Magist. Eek, Som med så mycken
redighet och ordning behagar hafva mödan att föra Kyrkans räkenskaper . . .
Magister Eeks utmärkta nit, att i alt vinna redighet, och att söka Kyrkans
Bästa ... 1781 i dec. berömde både ståndspersoner och allmoge gemensamt
med prosten Eeks sätt att förvalta fattigkassan. 1783 1S/12 är tal om att Eek
»i alla måtto g(i)ordt sig förtjänt av Soknemännens oinskränkta förtroende».
1785 10/5 talas om synnerlig tillgivenhet för Eek. — Denne har där även under
Series pastorum antecknat sina personalia, med utförlig redogörelse för alla
förbättringar visavi kyrkan vidtagna under hans tid.
2 Sten torde åsyfta detsamma, då han berättar, att Eek 1784 övergått till
att predika evangeliet »enfaldigare än förut». Rodén, a. a., s. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
