- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
117

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

elevationsstriden och enighetsförbundet

II7

ten.1 Han varnar häri för papisterna, som efter hans mening
eftertrakta inbördeskrig. Betecknande nog vädjar hertigen här i sin
antipapistiska polemik snarare till allmogens ekonomiska intresse
än till dess religiösa känslor. Han bemöter här utförligt den
kungliga religionspropagandan. De omstridda ceremonierna äro »en
af-leve af the påveskes afguderi», varigenom dessa söka främja sin
falska mässofferlära. De äro ej insatta av Kristus utan »upptänckte»
av påven för vinnings skull. Karls första möte med kyrkan under
propagandafärden för riksdagen ägde rum i Västerås. Denna stad,
porten till Dalarna, var av stor betydelse för honom. Här mötte
han den 8 dec. biskop Bellinus och dennes domkapitel.2 På
hertigens framställning om den nya riksdagen svara Västerås präster
och borgare den 12 dec., att detta är en alltför hög sak för dem att
besvara och bejaka.3 Hertigen hänvisas till »riksens råd och andre
stender högre» för rådslag i denna fråga; kanske en antydan av
kritik mot hans allmogeagitation. Endast om rådet och alla ständer
samtycka vill Västerås hörsamma en riksdagskallelse. Det var
djärva ord gentemot rikets mäktige arvfurste. Troligen ha
biskopen och hans domkapitel lett denna opposition, den enda officiellt
uttalade hertigen mötte i Mälardalen. För kyrkoledningen var
samhörigheten med rådet och de högre stånden en naturlig sak. I
en skrivelse sex dagar senare ha Västeråsarna dock givit vika
inför hertigens påtryckning och bifallit hans riksdagskallelse — men
med en starkt konungstrogen motivering.4 Samma dag som
Västerås bifall erhölls, utfärdade hertig Karl sin riksdagskallelse.5 I
Västerås hade tveksamheten befrämjats av den kungliga
agitationen. Dess ovan refererade mandat är daterat i Västerås den 13—
15 dec., alltså dagen efter det att stadens avvisande svar avgivits.

1 Exemplar för Arboga, Köping, Åkerbo härad och Västra Rekarna
(av 4 dec.), SRA, III, s. 772—778.

2 SRA, III, s. 771.

3 SRA, III, s. 782—783.

4 SRA, III, s. 783. På herredagen i fråga vill man »opteckia och
ytterligare förklara vår kärlek emot k. M. v. n. k.».

0 SRA, III, s. 802—809. Häri säges, att den som ej besöker riksdagen
skall betraktas som »then hwilken sin rätte konungs närvare icke gerne ser»
(s. 808). Överhuvud pendlar hertigens agitation mellan intensiva försäkringar
om fredliga och lojala avsikter å ena sidan och hotfulla, aggressiva uttalanden
å den andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free