- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
169

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den kyrkliga försvenskningen av Jämtlands
Härjedalen.

Av läroverksadjunkten, teol. kand. Nils Beltzén, Östersund.

I.1

De båda landskapen Jämtland och Härjedalen ha under
århundradenas lopp allt som oftast varit skådeplatsen för blodiga
uppgörelser mellan å ena sidan dansk-norska och å andra sidan svenska
intressen. Striderna ha böljat fram och tillbaka, och om än de norske
för det mesta före Brömsebrofreden förmått hävda sig i kampen, har
det likväl ej sällan inträffat, att svenska trupper för längre eller
kortare tid kunnat hålla landskapens skansar och fästen under sin
kontroll. Vid dylika tillfällen ha de svenska myndigheterna ej länge
tövat att betrakta de härtagna områdena såsom sina domäner, inom
vilka man borde så grundligt som möjligt befästa det svenska
herraväldet. Dessa åtgärder kunna iakttagas även på det kyrkliga gebitet.

Jämtland hade sedan långliga tider intagit en egendomlig
ställning mellan de svenska och norska utmarkerna. Landskapets
politiska ställning synes ha varit av mycket omväxlande natur. Efter
någon tids självständighet gåvo sig jämtarna redan på Håkon den
godes tid under norsk överhöghet mot att få njuta den norske
konungens lag och landsrätt.2 Denna period blev likväl av kort
varaktighet, och de kommo efter Svolderslaget att under halvtannat
århundrade höra till Sverige, om än förbindelserna voro rätt så
svaga. I samband med de stridigheter, som försiggingo i Norge under
konung Sverres tid, synes Jämtland ha med vapenmakt tillförts
dennes rike, vilket torde ha skett under den tidigaste delen av hans
regering, alltså inemot noo-talets slut.3 Från denna tidpunkt har

1 Framställningen kommer att fullföljas i nästa årgång av KÅ, då
fullständig käll- och litteraturförteckning jämte förkortningslista bifogas.

2 Nordström, Jemtlands kyrkliga ställning före föreningen med Sverige
1645, s. 5 f.

* Bull, Jemtland og Norge, s. 15.

il† — 44574 Kyrkohist. Årsskrift 1944

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free