Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTERSKAPETS PRIVILEGIEFRÅGA VID SIGISMUNDS TRONTILLTRÄDE 4 I
att diskutera kyrkostraffen. Rådet, som var närvarande vid
sessionen, uppmanade därvid prästerskapet att i ett särskilt memorial
notera de önskemål det hade i denna och andra frågor. Härmed var
prästerskapets privilegiefråga väckt, och ståndets alla besvär, såväl
de, som hade en allmängiltig privilegiekaraktär, liksom de, som voro
av mera tillfällig och provinsiell natur, samlades i de s. k.
postula-terna av den 12 mars. På hertig Karls befallning reviderades dessa
av rådet, varigenom postulaterna av den 17 mars kommo till.
Prästerskapet hade begärt hertigens och rådets preliminära godkännande
av de framförda kraven, men något sådant kom inte till stånd tack
vare hertigens ringa intresse för saken. Hela privilegiefrågans
behandling uppsköts till Sigismunds ankomst till Sverige — något
avgörande beslut kunde ej heller fattas av hertigen och rådet, eftersom
endast konungen kunde utfärda giltiga privilegier. Prästerskapets
privilegiekrav kom i fortsättningen att sammankopplas med
hertigens och rådets krav på att Sigismund före kröningen skulle avge
en försäkran om att han ämnade respektera landets religion, och
rådet utnyttjade postulaterna i sin kamp för ökade konstitutionella
garantier.1
Sigismund hade i en skrivelse till ständerna på våren bl. a. lovat
att respektera alla givna kungliga privilegier och landets religion2,
men i Sverige vågade man ej lita på dessa löften. Därför sändes Ture
Bielke på sommaren till Polen å hertigens och rådets vägnar för att
få en skriftlig försäkran av konungen, att denne ämnade hålla
ständerna vid den religion, som varit under Gustav Vasas sista och Johan
III:s första regeringstid, och som stadfästs på generalsynoden i
Uppsala, samt respektera prästerskapets myndighet och frihet, de
världsliga ståndens gamla rättigheter och privilegier och Sveriges
oförvanskade lag.3 Prästerskapets önskemål berördes sålunda också,
ehuru i försiktiga ordalag. Ture Bielkes mission blev utan resultat,
och den 3 oktober, d. v. s. endast några dagar efter Sigismunds an-
diskutera en del hithörande problem med docenterna S. U. Palme och H.
Cnattingius, vilka välvilligt delgivit förf. sina synpunkter.
1 Dessa rådets avsikter komma tydligt fram i 17-marsredaktionen av
postulaterna, där kraven mot konungen —- även de religiösa — äro mera
rigorösa än i det ursprungliga förslaget den 12 mars. — Postulaternas
konstitutionella betydelse har tidigare påpekats av Cnattingius, a. a., s. 50.
2 SRA III: i, s. 151 ff. 3 Ibdm, s. 154 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
