Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Kenneth Scott Latourette, A History of the Expansion of Christianity, IV—VII, och The unquenchable Light (Prof. K. B. Westman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o6
granskningar och anmälningar
sionerna bland indianer och negrer är värdefull; bland de senare gjordes
efter emancipationen på 1860-talet ett storartat arbete, ej minst av
negrernas egna kyrkor (mest baptister och metodister).
I band 5. och 6. föras vi ut på fälten. Det förra handlar om
verksamheten bland mera primitiva folk i Amerika, Australien, Afrika, det
senare om länder med högre kultur — Islams länder, Indien, Kina,
Japan. Man kan här jämföra Latourettes verk med Julius Richters
A11-gemeine Evangelische Missionsgeschichte (5 bd, 1906-32), som är dess
närmaste motstycke. Richter tar i olikhet mot Latourette inte den
katolska missionen med (annat än i mera kortfattade tillägg); men
angående den evangeliska missionen är R. t. ex. i bandet om Afrika (1922)
mycket utförligare än L., vilket också beror på att R. tar med
bakgrunden i geografiska och etnografiska förhållanden. Vill man följa
varje missions utveckling, skall man söka hos R. och inte hos L. — Ett
lärorikt kapitel hos L. är det som handlar om det Spanska Amerika,
där revolutionerna vid 1800-talets början vållade ett oerhört avbräck
för kyrka och mission, så mycket mer som Rom i det längsta höll på det
spanska herraväldet och vägrade att erkänna de nya republikerna.
1826 voro t. ex. 3/4 av stiften i Spanska Amerika vakanta, och det
dröjde decennier innan normala förhållanden återinträdde. Kyrkliga
förstärkningar måste komma från Europa, då den inhemska
katolicismen var allt för passiv. Först under 1800-talets senare hälft blevo mest
genom europeiska krafter indianmissionerna från tidigare århundraden
upptagna igen. Protestantisk verksamhet började i Sydamerika från
1820-talet, då den republikanska friheten var i sin begynnelse och den
katolska kyrkan svag och diskrediterad.
Canadas och Australiens kyrkohistoria ha vi i band 5. Fängslande
är historien om Söderhavsöarnas kristnande. Gäller det den pinsamma
frågan om de vitas orättvisor mot de färgade, så yttrar sig förf. om
missionens insats t. ex. på följande sätt (det gäller här australnegrerna):
»Kristendomen och kyrkorna kunde icke helt rädda urinvånarna från
grym och hänsynslös behandling från de vita. Ej heller kunde de fullt
trygga åt de svarta en lyckosam övergång in i den härskande vite
mannens värld. De gjorde emellertid mycket för att väcka allmänhetens
samvete och utverka skyddsåtgärder från regeringen. Och genom
missionerna hjälpte de hundratals svarta att finna en lycklig anpassning
till den nya ordningen» (s. 172).
I band 6. dominera Indien och Kina. Kapitlet om Kina har väl
icke gjort förf. stort bekymmer, då han därom förut skrivit ett
omfångsrikt verk. Richters band om Kina (1928) är bättre än det om Indien
P1924); han behandlar t. ex. varje kinesisk provins’ missionshistoria
för sig, vilket Latourette icke gör. I den indiska missionshistorien
intaga de anglikanska missionerna första platsen, vilket är mycket
riktigt, men för oss ovanligt. I Kina betonar han presbyterianernas roll
och menar, att dessas organisation passar bra till kinesernas
traditionella ordningar i by och familj (s. 366). Av de protestantiska missionä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
