Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om rätt till utträde ur Svenska kyrkan och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
vara av vikt för kyrkan alt taga ställning till detsamma,
att göra sin ställning klar, så att den vet vad den skall
säga, när förslaget en gång på allvar blir aktuellt. Och
aktuellt kan det bli när som helst.
Bakom motionen ligga tvenne saker, som i det
föregående utförligare berörts. Den ena är tendensen särskilt
från politiskt håll i våra dagar, men även på annat håll,
att betrakta kyrkan såsom blott och bart ett statens organ,
en statsfunktion för dess kulturellt fostrande gärning bland
vårt folk. Vi dröja här vid denna tendens endast för att
påpeka, att t. o. m. religionsfrihetssakkunniga icke äro
främmande för densamma. I stort sett kan man ju säga,
att de visat mycken förståelse för kyrkan. Men det brister
i denna förståelse, när det i deras betänkande heter: »Den
svenska kyrkan är icke en bekännelsekyrka utan ett statens
organ för folkets sedliga och religiösa fostran.» Endast
några ord från debatten i kyrkomötet skola i detta
sammanhang anföras: »Det är i detta ’icke — utan’, som det
falska här ligger. Eljest kan det ju ligga en stor sanning
i uttalandet, så till vida, att vår kyrka icke är en
bekännelsekyrka i samma mening som föreningskyrkan, vilken av
sina medlemmar kräver en personlig bekännelse för
inträdet eller tillhörigheten, liksom att vi stå i ett ytterligt
intimt samband med staten. Men vill man urgera detta och
säga: ’Kyrkan är blott ett statsorgan, ungefär som
postverket eller telegrafverket’, då är detta ju så orimligt, att man
inte kan tro, att någon människa på allvar skulle vilja
påstå detta om vår kyrka, varför egentligen icke heller något
avvisande därav behöves.»
Tendenserna till ett sådant betraktelsesätt av kyrkan
vederläggas ju också redan nu av det faktum, att utträde ur
kyrkan är medgivet, låt vara att den medgivna rätten
inskränkes av den bestämmelsen, att den som önskar ur
kyrkan utträda skall uppgiva annat samfund, i vilket inträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
