- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
52

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I Ånimskogs socken. Vid Kingehol 1718. Knollen. Westergården.

I Skålleruds rocken. Vid Stora Ramsberg. (Relation 1840). Vid
Benebo 1847.

I Torrskogs socken. Vid Bratenäs gul koppar, obetydligt uti en mängd
lefverbrun svafvelkis, dels i qvarts, dels i ljusgrå, eldfast täljsten.
Arbetades redan 1715.

I Ärtemarks socken. Vid Näsbo. Samma förhallande, som vid
Bråtenäs. (BergsKoll. prot. 8 Dec. 1774).

I Tösse socken. Vid Hanebol 1848.

I Ferglanda socken. Vid Hillingsäters<sjön 1847. Vid Ö. Stigen och
torpet Limvatnet.

JERNMALM.

I Svanskogs sockens Dalboredd. Vid Krakstad. ( Felteros’ ritade karta
öfver Dal 1658).

I Laxarby socken. Vid Säviken. Malmen blandad med kalksten. Vid
Skåpenäs blodstensmalm i körtlar till högst en kubikfots storlek. Vid
hemmanen Gårdsjö. Öfversidan, Herserud, Labyn. Backas soldat-torp,
Klingerud. Å sistnämnda ställe finkornig blodstensmalm. (Bergm. rel.
1666, 1780, 1822, 1835). Rud 1846. Gällesnäs 1846.

I Mo socken. Vid Forsbacka ganska obetydligt, (ibid. 1822).

I Hesselskogs socken. Vid Daln. (ibid. 1831).

I Fröskogs socken. Vid Klapperud mangan-blandad, först bearbetad
1772 af Sam. Kock. Detta jern har i hammarsmedshärden med minsta
möda gifvit smältstål, men svårligen kunnat förbytas till segt jern.
Genom luppsmältning på en liten ugn har erhållits ett ypperligt stål, då
andra malmer uti samma ugn gifvit mjukt jern. (Rinm. Lex. 1 s. 321).
Tackjern af denna malm faller dels helt tätt, såsom hvit klåckmetall,
dels trådigt nästan såsom antimonium, och är mer än vanligen vekt för
hammaren. Bägge sorterna dragas föga märkligt af magneteil förr än de
pulveriseras, då de minsta gryn hänga vid en magnetiserad stålspets.
Men om samma tackjern hålles något längre uti stark hvitvarm glödning
och glödspånen sedan afklappas, återvinnes förmögenheten att dragas af
magneten lika starkt, som smidigt jern. (Jernets Hist. 1 s. 107).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free