- Project Runeberg -  Ladugårds-arrendet. En berättelse för folket /
14

(1877) [MARC] [MARC] Author: Carl Jonas Love Almqvist With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sköna Margret får i tankarne att blifva sin egen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


”Men,” utbrast Anders, ”jag lär mig ingenting hos
bryggaren stort. Det är det värsta. Åka med häst, det
kan jag förut.”

”Tänker du då söka dig om efter annat ställe?”

"Nej — nej — om jag det tror. Jag skall säga dig
en sak, Greta, som du icke vet. Men — hm —”

Flickan, som redan hade sitt hufvud fullt af tankar,
dem hon ville meddela, och hvartill hon blott väntade
på godt tillfälle, blef högst uppmärksam vid Anders’ tal.
Men hon gick åt sidan till dikesrenen, plockade sig en
hand full liljekonvaljer, luktade derpå och låtsade om intet.

”Du tänker visst att jag är fallen för skryt, säg mig
det, Greta?” inföll han, stannade och såg på henne med
en högst förnöjd uppsyn.

”Åh, visst litet ibland” — svarade hon, med en
allvarsam blick, förstås.

”Nå, tänk hvad du vill annars,” fortfor den vackre,
söndagsklädde drängen, ”men denna gången skall du
bestämdt tro på mig.” Min husbonde, den hederliga karlen,
har sagt mig att han vill hjelpa mig till något, om jag
åstundar. Hvad säger du, Greta? Vet du, han tycker
att jag burit mig så ärligt åt under all den tiden, jag
varit hos honom, och att jag är aktsam, förnuftig och
nykter, säger han — är icke det besynnerligt?”

”Hvad vill han hjelpa dig till då?”

”Han vill visst bistå mig, kan jag tro, fast jag just
intet bistånd behöfver. Men han har talat på det sättet,
och det är bra beskedligt af honom, bryggaren. Jag skall
för omaket aldrig glömma honom.”

”Jo men, Anders, jag skall säga dig hvad det är du
behöfver, om du vill blifva din egen eljest. Jag har
något i tankarne, som jag grundat på snart i hela tu
åren hos fru Holmelins: vill du som jag?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:41:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lagardarr/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free