Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 6. Om Sjukdomar och Huscurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon råkar se en väf, hvars trampor icke äro
nedsläpta. Föga klokare tänkt, än då de inbilla sig,
at när en frucktsam qvinna stiger öfver halm, som
legat i skor, skal barnet få maskar, som icke äro
sällsynte hos barn; men jag har ock sedt en piga
vid några och tjugu års ålder, som varit så
plågad där af, at metmaskar gådt up igenom näsan
och munnen.
Barnens förkylning eller Kylasjyga är ock
allmän, hvaraf barnet i början får stark hetta 2
à 3 dagar, ligger stilla, blir sedan oroligt får
merendels 7:de dagen nysning, hosta m. m. och är
mindre farlig.
Ref hos barn, som här kallas Bäfver, då
barnet är hårdt omkring naflen, och skriker så, at
det blir blått i synen, är äfvenledes en allmän
barnaplåga. Rödfoten kommer väl då och då
om hösten, men uphörer merendels vid årets slut
om icke förr. Af en säker annotation ser jag
likväl, at hon grasserat i Hasslöf 1743 om
sommaren. Men denna sjukdomen har här i orten
ändock varit drägelig, och många utan läkemedel
återvunnit helsan, en del blefvit hulpne med
Rhabarber och en del decoct af Inula Pulicaria som
jag i den afsigt hämtat ifrån Skåne.
Hoesjyga eller hufvudsjuka[1] kallas en feber,
som nästan årligen grasserar på et och annat ställe
i Socknarna, i synnerhet vid Hallands ås. Det är
väl Rötfebren eller den så kallade Upsala febren.
(Jämf. Doct. Boströms Disp. de febri Upsaliensi.)
Men han varierar mångfaldigt, och förhåller sig
sällan lika uti et och samma hus: den ene plågas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
