Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Allt framåtskridande är en följd af stigande upplysning eller af
omständigheternas kraf och lika visst som att de, till gemensamt försvar, i gamla tider
inrättade byalagen skulle sönderfalla för sambrukets tvång, hvilket framkallade
enskiftena, lika säkert skulle de många småhusen, uppkomna till följd af
mindre odlingar, en gång gifva vika för kulturens omfång och insigternas makt.
När enskiftesodlingarne fortgått några år, och gifvit lönande skördar, såg
mången bonde sig nödsakad att ombygga, och till en viss grad sammanbygga, de
många och trånga uthusen och då äfven herregårdarne samtidigt och i hög grad
utvidgade och förbättrade sitt jordbruk, blef det, måhända företrädesvis för
dessa, en trängande nödvändighet att tänka på de försummade
landtmanna-byggnaderna. Isynnerhet på 1840-talet, då landtbrukslitteraturen och
landt-bruksinstituterna hunnit sprida en mängd tänkande jordbrukare i landet, och
framförallt åkerbruksyrket kommit till ära bland de bildade godsegarne sjelfva,
tog åkerbruket verkliga jettesteg framåt. Mail odlade och byggde nu öfver
hela riket med en tilltagsenhet och ifver, som förut ingen anat, och, ledd af
upplysningens fackla, började man allt mfer att söka ett tidsbesparande
sammanhang, en reda, ett system i allt. Ifrån 1840-talet kunna vi också räkna
uppkomsten af de första, åtminstone af oss, kända, mera planmessiga
anordningarne i landtbyggnadsväg. Härtill bidrog, enligt vår öfvertygelse, i hög grad,
utom en mängd ombyggnader på sjelfva hufvudgårdarne, de vid denna tid
öfver hela landet mera allmänt uppkommande så kallade utgårdarne, hvilka ofta
voro af ett ganska betydligt omfång. Dessa utgårdar uppväxte, dels till följe
af alldeles nya odlingar långt ute i vildmarkerne, dels genom det, kanske nog
långt drifna begäret, att taga under eget bruk de vidsträckta åkerarealer, som
förut innehades af de stora dagsverksskyldige bondgodsen. — Yid anordnandet
af dessa alldeles nya byggnadsskapelser, hade man fria händer och allt som
kretsen af de bildade landtmannen vidgade sig, och genom studier, resor och
meddelade erfarenhetsrön, en helsosam vexelverkan dem emellan uppkom, läto
de intelligenta landtmannen allt mindre binda sig af föråldrade bruk eller
ensi-digheternas förvillelser.
Återtaga vi tråden af vår berättelse och börja med ladugårdsbyggnaderna
på herregårdarne, så var det redan en stor afvikelse ifrån det gamla, att man
började ställa kreaturen i tvärrader, med många utsläppningsdörrar, samt ett
bredt sammanbindande foderrum, med genom körning, vid ena långsidan som stod
i omedelbar förening med utfordringsgångarne för kreaturen. Som denna
rum-gifvande anordning för att blifva rätt ändamålsenlig har till hufvudvillkor en
bëtydlig byggnadsbredd, så blef också, med tvärradssystemets antagande,
mångenstädes signalen gifven att frångå de smala fähusen med sina enkla
längdrader. Med tvärradernas antagande ramlade också mångenstädes de besvärliga
båsbalkarne och foderbäckarne och kreaturen fingo äta på foderbord med
krubb-rännor vid sidorna, — och äfven dessa byggdes utan alla afstängningar. Man
hade nu vunnit, utom en minskad byggnadskostnad, en lätthet att utfodra och
hålla rent. Samtidigt började man äfven inse att det behöfdes fullkomligt ljus
i ladugårdarna för att befordra kreaturens utveckling och trefnad, samt för att
förbättra lifsluftën och minska fuktigheten. Man sparade således ej längre på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
