Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått en mycket oduglig liten slav, och han lyfte
redan sin förfärliga hand för att slå till den
guldhårige prinsen.
— Kan du då rakt ingenting? röt Bam-Bam
med en röst, som dånade likt en stormvinds
rytande.
Då drog den lille prinsen i sin sorg och
förskräckelse fram den lilla vasspipan, som Toto
givit honom och lärt honom spela på. Detta
var ändå något, som han kunde, och han ville
visa det för den elake jätten, som plågade och
pinade honom.
Han blåste en låt — en av dem, som Toto
brukat blåsa för att locka sina lamm.
Jättens arm sjönk långsamt ned.
Prinsen fortfor att blåsa, han blåste den ena
visan efter den andra. Han tänkte på sin vän
Toto och på den stora heden, över vilken solen
långsamt och drömmande gick ned, den stora,
gröna heden, vilken han blott sett genom de
gyllene gallren. Han kände, att han spelade sa,
som han aldrig spelat förr. Och jätten satt tyst
och grälade icke mer.
Efter detta hände det mången gång, när
jätten blev elak och svår, att prinsen tog fram sin
pipa och spelade för honom. Och på det sättet
undgick han hugg och slag, men sorgliga dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
