Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
derna; på den andra: en enslig lärareplats, arbetet,
tillfredsställelsen och — lönen. Pil den förra sidan: kamp
einot vrånghet och fördomar, ett halft bifall af ett
outveckladt samhälle — å den sednare: försakelse af sin
ungdomsdröm, pligtskyldigt lif, enformig verklighet.
Leistenius valde. Han valde icke modigt, men han
valde rätt. Han slog tillsvidare de akademiska
studierna ur hågen och intog en ledig lärareplats i latinet vid
Wiborgs Gymnasium 1850.
Detta utgör en vigtig vändpunkt i hans och hans
sångmös öde. Ty hvem om icke den humoristiske
diktarn behöfver ett lif uf frisk luft och fria rymder, han,
som just har de minst lifvande föremål,
mensklighetens dårskaper och fel, att leende besjunga och
försona? Må man derföre icke förundra sig att Leistenii
sångmö småningom tystnade i de nya, enformiga värf,
ban nu antog sig. Må man icke förundra sig att hans
lynne blef mera slutet ün förr. När mun begrafvit en
kär forhoppning, täcker man grafven väl.
1853 återkom Leistenius för en kort tid till
Helsingfors for att genomgå kandidatexamen, helsa på gamla
vänner och promoveras. Iian kom ej ensam, han hade
med sig — sin sångmö? Nej, men sin fru, en ung
enkeprosfinna Wireuius, född Nordström, med hvilken
han 1852 ingått äktenskap. Leistenius hade nu blifvit
en förståndig allvarsam man och det var blott för sina
närmaste vänner han ännu någongåug lät den gamla
Pojken framskymta.
1855 utkom en ny upplaga uf hans dikter. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
