Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
strider och ödeläggunde luirjningae. Vid krigets början
uppbådudes genast Kajana läns allmoge till grönsens
försvar, hvarjemte ifrån det öfriga Österbotten 200
nyssut-skrifne knektar ryckte in i länet for att förstärka dess
armé. Desse blefvo dock snart återkallade och landets
försvar berodde sedermera endast af bondehären. En
kort tid anfördes densamma af en kapten i armén, Henrik
Corte. Likväl synas inga större fiendtligheter å
någondera sidan blifvit vidtagne. Det anfall en mindre svensk
eskader sommaren 1701 företog emot staden Archangel
och de härjningar samma eskader föröfvade vid
Hvita-hafvets stränder nödgade sannolikt Ryssarne att använda
alla sina krafter till sitt eget lands försvar och hindrade
dem ifrån att tänka på några offensiva rörelser åt detta
håll. Snart inledde man underhandlingar för att
återknyta de afbrutna vänskapliga förhållandena och i
slutet på år 1703 infunno sig i Kuusamo sändebud ifrån
de närboende Ryssarne, hvilka underrättade att de af
sin Zar blifvit befallde att sluta fred med sina finska
grannar. Såsom bevis härpå medhade de en afskrift af
Peter den stores ordres, hvari ban förbjuder dem
företaga något offensivt emot svenska gränsen. Något
synnerligt motstånd synes denna proposition icke hafva mött,
hvarken hos allmogen, ej heller hos svenska regeringen,
hvarföre också gränsfreden utan något uppehåll afslöts
ännu samma år.
Straxt härefter återknöts den fordna
handelsgemenskapen, hvilken betydligt tilltog i liflighet, sedan Sverige
äfven råkat i krig med Danmark ocli svårigheterna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
