Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
parader fältslag. I förening med Jakob De la Gardie
eröfrade Horn Dorpat (16 Aug. 162.5) och intog
sedermera ensam under årets lopp fästena Marienburg,
Schauenburg, Prikal, Rositten o. n. Ett märkvärdigt
bevis på Gustaf Adolfs stora förtroende till Horn är
det, att denne sednare icke i likhet med de audra
be-fälhafvarne erhöll några bestämda instruktioner, efter
hvilka han skulle rätta sig, utan fick sjelf fritt besluta
öfver sina företag. Detta förklaras väl deraf att Horn,
som bäst af alla Gustaf Adolfs generaler kände
förhållandena i Lif|land, också derföre bättre än någon annnn
kunde bedömma hvad som borde vidtagas; men bevisar
å andra sidan hvilken hög tanke konungen hyste om
hans fällherretulang och insigter. 0 I slaget vid
Wallhof (den 7 Januari 1626), der Gustaf Horn anförde ena
flygeln, var segern hufvudsakligast hans och Finnarnes
verk. Under åren 1626—1629 fortfor Horn att jemte
De la Gardie föra befälet i Lifland. De svårigheter
begge fältherrarne här hade att bekämpa voro icke få.
Sjukdomar och fiendens svärd decimerade ständigt de
små skarorna, hvilka ofta dessutom ledo brist på det
nödvändigaste. Det oaktadt fördes kriget i det hela
lyckligt, I slutet på år 1627 ryckte Horn öfver Düna
in i Lithauen med 800 finska ryttare och 600
musketörer, samt besegrade och förskingrade de fiendtliga
härar han mötte. Under dessa strider skonade hun sitt
’ Cronholm. Sveriges Hist. under Gustaf Adolfs regering
1. 455 följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
