Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vr,
I grumligt virvarr. Då — min hund jag höjde
Och spöket, som framför mig stod, det nedföll
Att aldrig resa sig. — Det var min gerning,
En djefvulsk gerniug; sjelf jag knappt det visste,
Förrn det var gjordt oeh henne kall på jorden
.lag utsträckt såg.
Ifrån din gård jag rymde.
Det var som om jag drömt och från den stunden
Mitt lif har skakats som en stormig höstnatt,
Då hällebergen darra, splittras, ramla
Vid blixtars vilda kamp; då jorden dånar
Och rymdens tunga tak derofvan hotar
Att falla ner på skog och fält i lågor
Och krossa rädda vandraren, som smyger
I krumma dalars djup.
Hvad tycks dig, hjelte
Från Suvantola, säg mig hvad du tänker?
Wäinö :
Jag tänker, att den man, hvars sinne liknar
Den natt, du nyss beskref, för honom uppgår
Helt säkert ingen dag af frid härnere.
Kullervo:
Vid Tuonis port jag står. Snart skall jag trampa
Hans skymningshöljda fält derborta. Redan
Förr’n solen vaknat ljus, skall der jag vara,
Förr’n lyckans bo! er, lyckans barn, belyser.
WXlXÖ:
Till sjelfmord dock jag ej dig velat locka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
