Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Om en sten benämnd Ceraunius heter det: Ceraunius
är en ärlyk sten tlien ther fulder medh ljungeld nider
oh är godh för trolldom ok ljungeld ok for storm a haf
ok är godh i örlig ok gör godh sömn ok fagre drömme.
Om Eliotropa läses följande: "Medh thenna sten må
man spå ok ban gör godh fregd och longt lif.
LykkeS-någon hanum i syn hand medh then yrt ther swa heter
tha är han osynlig."
Silinites är en ärlyk sten ok aer grön aens yrte hon
mynsker oc växer som månen, hon dugher till
vänskap ok till älskug att fonghe och helår long thra
(trånad).
Om crystallen hade, det goda klosterfolket en
särdeles egen åsigt. "Crystallus aer", säger stenboken, "en
ärlyk sten; hon kommer aff ett kyns (slags) gammel iis
ok theraf hafuer hon både färg och köld, hon dugher
for törst och for hetta."
Så vidunderlig, 31. H., var klosterfolkets i
Nåden-dal insigt i mineralogien.
Till dessa tvenne skrifter i naturkunnighet foga vi
ännu en, som på sätt och vis tillhör detta gebit — dess
titel är: Libellus de arte coquinaria. Det är en kokbok
i den tidens smak, och som sådan har den i våra ögon
intet vetenskapligt värde. Det goda klosterfolket i
Nå-dendal tyckes dock hafva tillerkänt denna libellus en
icke så liten betydelse, då de egnat den ett rum
bredvid Yrteboken och Stenboken. Det kom sig troligen
deraf, att de fromma fäderna icke förstodo att göra
skilnad mellan kemien och kokkonsten, utan ansågo den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
