- Project Runeberg -  Lännetär. Album, utgifvet af Vestfinnar / VI. /
24

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■24

Visserligen närmade vi oss en af Tunis portar, men
det svåraste återstod. Vi Lade att gå uppfor en backe, som
Yottade rakt mot söder och från alla håll återkastade
värmen på oss; vi voro som i en glödande ugn. Utanför
denna stadsport var markon vida omkring betäckt af alla
Tunis afskräden och don glödhota luften var tillika så
öfver-lastad af infernalisk stank, att den tycktes icko vilja släppa
någon igenom. Vi voro do enda synliga vandraro vida
omkring. Jag tyckte mig so den orientaliska pestens och
ko-lorans demoner stiga upp ur markon och rusa på oss, som
vågade beträda deras område. Mon äudtligeu hunno vi
stadsporten, och voro nu åtminstone i skydd för solen och i
menniskors närhet. Temperaturen var här kanske blott 35° C.
och vi kunde åter svettas! I denna, liksom i alla Tunis
portar, njöt ön massa mer eller mindre nakna araber af
ställets skugga och svalka. Några lågo i slummor, andra
anställdo diverse jagter pä sig sjelf och sin nästa, men
anföllos tyvärr af nya fiondeskaror från alla inurens fogar. Vi
tvekado dock oj ott ögonblick, utan kastade oss ned på
första lediga plats uti porthvalfvcts nischer i broderligt lag
med ställets smutsiga och trasiga stamgäster.

Efter en stund fortsatte vi vår färd. Flero vorst
återstodo äunu genom staden, innan vi skulle hinna till vår
bostad. Olyckligtvis äro gatorna i denna de fattiges
stadsdel ej öfvertäckta; de små envåningshusen ge ej heller
nå-gou skugga, utan solens strålar brände utan misskund och
refloktorades derjemte från don af kalkdam belagda kritgrå
markon. Skonet af do hvita huson bländade ögonen. Inga
kaféer, intot skuggigt ställe fanns vid vår väg. Do
österländska huson äro obarmhertigt tillbommade och vi aktado
oss för att söka inträda i någon sådan holgodom. En
fruktförsäljare påträffades med sin, mod oranger lastade, åsna; vi
slukade några frukter, mon do lindrade oj törstens plåga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:47:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lannetar/6/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free