- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
96

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - I. Forntiden och den gamla tiden - Öst-Europa - De skandinaviska länderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Senare, under den yngre järnåldern, då folket blivit fullt bofast, idkades
jämte svedjebruk även fast åkerbruk, varom kalevalasångerna lämna rika
upplysningar. För svedjebruket användes nu jämte de gamla av grenar och
trädstammar gjorda redskapen för brukningen av åkern antagligen även
gaffelplog, järnhackor (gräftor) samt årder, vartill hillar anträffats i
forngravar. Sveder och åkrar inhägnades, de senare med gärdesgårdar av
liggande gärdsel mellan störar sammanhållna med hank.

Åkern gödslades med kreatursspillning, samlad i en gödselstad.

Korn var väl fortfarande huvudsädet, men därjämte såddes även råg.
Lin och hampa odlades mycket. Hampans hanstånd skördades före
honstånden. Även humleodling omtalas i Kalevala.

Som dragare användes både häst och oxe. Nötboskapen var antagligen
hornlös.

DE SKANDINAVISKA LÄNDERNA.


Litteratur.
Christensen, C. Agrarhistoriske Studier. Kjöbenhavn 1886.
Edda, Sæmundar. Nordiska fornsánger.
Ekholm, G. Studier i Upplands bebyggelsehistoria. I stenåldern. Ak. avh.
1915.
Hellström, Paul. Norrlands jordbruk. Uppsala 1917.
Hildebrand, H. Det svenska folket under hednatiden. 2:a uppl. 1872.
Johnsen, O. A. Norges bönder. Christiania 1919.
Montelius, O. och Hildebrand, H. Kulturhistorisk översikt. Forntidens och medeltidens svenska historia. Stockholm 1907.
Müller, Sophus. Vor Oldtid. Köpenhamn 1897.
Norrby, R. När blev Sveriges befolkning bofast. Sv. Landsmål och Svenskt
folkliv. Bd XXIX. 4.
Steenstrup, J. C. H. R. Den danske Bonde og Friheden. Köpenhamn 1888.
Törnqvist, Hj. Vår inhemska häst. Tidskr. Landtmannen 1904.


Fynd av vissa renhorns- och flintredskap, upptagna ur Dryaslera på
nordtyskt område visa, att människor levat i dessa landsdelar redan
under senare delen av istiden, medan ännu inlandsis täckte större delen
av-den skandinaviska halvön. De äldsta spåren av människans uppträdande
på skandinaviskt område äro en del den tidigaste skogstiden (asptidenl
tillhörande yxor och andra bearbetade stycken av renhorn, funna på Jylland,
danska öarna och i Skåne. Då sedan klimatet mildrades och träd börjat
invandra och bildat skogar av tall och i södra delen av landet av ek, spred
sig befolkningen vidare upp åt landet och hade under denna tidsperiod
6,000—4,000 år f. Kr.), då ancylusleran avsattes, nått upp till Siljan,
Änger-manland och Jämtland och efter Norges kust upp till Trondhjemsfjorden.
Fornlämningarna visa, att folket haft fasta bostäder i de södra
kusttrakterna men eljes möjligen varit kringströvande samt ingenstädes haft vare
sig jordbruk eller boskapsskötsel.

Under det följande tidsskedet, från omkring 4,000 år f. Kr., av
geologerna kallat litorinatiden eller, på grund av det fuktiga klimatet, den
atlantiska tiden, då gran och bok invandrade, spred sig befolkningen vidare inåt





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free