- Project Runeberg -  Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling /
395

(1925) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämdes för betes- och skogsmark, samt den senare fastställde sättet för
graderingen av åker och äng i 6 grader. Den gradering, som skedde för
utjämnande av de särskilda lotternas olika godhet skedde i regel separat för
åker, äng och skogsmark.

De allmänna storskiftesförfattningarna skulle ej tillämpas i Kopparbergs
län och bergslagerna annat än för byalag, som enhälligt så önskade. För
Finland, Åland, Blekinge och Skaraborgs län utfärdades särskilda författningar.

Fig. 88. Rutger Maclean.
Fig. 88. Rutger Maclean.

Storskiftet fortskred rätt långsamt och
undanröjde blott delvis ägosplittringen,
vartill bidrog att utflyttning av gårdarna
ej var föreskriven. Där det skedde,
väckte det dock i allmänhet ökad håg för
förbättringar särskilt för avdikning, som
planlades i samband med skiftenas
utläggning.

Fördelarna av ett fullt genomfört skifte
ådagalades framför allt genom de
skiften av hela ägovidden i ett sammanhang,
som utfördes av några klarsynta
godsägare, främst bland dem frih. Rutger
Maclean
, ägare till Svaneholms gods.
Detta gods led svårt av ägornas splittrade
och delvis avlägsna läge,
arbetsskyldigheten tryckte godsbönderna hårt och dock
lågo ej blott dessa gårdar utan även
sätesgården i svår vanhävd. Bondgårdarna
i de 4 byar, som tillhörde godset, delades
nu i 73 halva hemman om 40 tunnland, för vardera i ett stycke, och 8—12
tunnland äng samt varje gårds byggnader på dess lott. Av de gamla
bytom-terna gjordes husmanslotter på 1 tunnland. All arbetsplikt utbyttes mot
kontant avgäld. Företaget var avslutat år 1796 och krönt av avgjord framgång,
trots böndernas motstånd. En allmän välmåga blev snart rådande bland
bönderna och godsets arrendeinkomst flerdubblades.

Den framgång friherre Maclean och några andra skånska godsägare,
som följde hans exempel, hade, gjorde starkt intryck på den allmänna
meningen om enskiftets fördelar, och den 31 mars 1803 utfärdades
enskiftesförordning för Skåne och därefter liknande förordningar för Skaraborgs län den
25 juli 1804 samt för det övriga riket utom Dalarna, Norrland och Finland
den 2 febr. 1807. Genom dessa förordningar tillerkändes varje delägare i
samfällighet vitsord att få nytt skifte av samfällighetens ägor, så att sökanden
fick sina ägor i ett sammanhang utan hinder av tidigare delningar men med
rätt för de delägare, som så önskade att behålla sina gamla ägolotter, i den
mån det ej hindrade enskiftet för de sökande. Enskiftet skulle enligt
Skåneförordningen omfatta alla ägoslag, men enligt de båda andra förordningarna
skulle inrösningsjorden ovillkorligt ingå däri, men avrösningsjorden kunna
lämnas utanför. Då hela byalaget begärt skifte, skulle de, som hade de bästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lanthist/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free