Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 399 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åren 1539—76, taxeringsuppgifter för år 1571 och räkenskaper för de
kungliga avelsgårdarna, allt jämfört med de av prästerskapet upprättade
statistiska s. k. rikstabellerna för 1805. För att giva ett helhetsuttryck för denna
utveckling må här meddelas följande från Forssell hämtade siffror för
en medelmåttig skörd år 1555 samt för 1805 i de gamla svenska landsdelarna,
således oberäknat de från Danmark erövrade.

	Skörd 1555			Skörd 1805
	tunnor	% av hela skörden		tunnor	% av hela skörden
Vete	7,549	0.6		95,287	2.6
Råg	435,067	35.0		1,059,309	28.8
Korn	785,247	63.1		910,712	24.8
Havre	16,529	1.3		1,006,954	27.4
Blandsäd	—	—		485,526	13.2
Ärter	8	—		116,845	3.2
S:a spannmål	[1]1,344,000	100.0		3,675,000	100.0
Rågvärde[2]	[3]1,447,000	—		3,108,000	—
T:or rågvärde pr 100 inb.	272	—		—	168

Härav framgår, att spannmålsskördens tillväxt ej varit på långt när så
stark som folkmängdens. Anmärkningsvärd är den starka ökningen av
havreodlingen under samtidig nedgång för korn och om än i mindre mån för råg.

Om den odlade jordviddens storlek på 1500-talet finnas inga direkta
uppgifter, men då det är antagligt att skördemängd i förhållande till utsäde
stigit, från ett medelkorntal av 3—4 på 1500-talet till 5—6 omkring år 1800,
så har troligen ökningen av åkerarealen än mindre än av sädesskörden
motsvarat folkökningen. Utvecklingen skulle sålunda under de 300 åren snarare
hava varit en tillbakagång än ett framåtskridande i avseende på jordbrukets
förmåga att giva befolkningen uppehälle, vilket också visas därav, att den
i början av perioden vanliga exporten av spannmål avlösts av en starkt
tilltagande införsel.

Skördemängderna växlade mycket, under vardera av de tre århundradena
gav ungefär vart tionde år missväxt, och blott ett fåtal år angivas hava
lämnat medelmåttig skörd eller däröver. Magasinering av en spannmålsreserv
var därför en viktig angelägenhet, som tillgodosågs genom kronans kornhus
och sockenmagasin. Som det stora flertalet av landets innebyggare idkade
jordbruk och detta var inriktat på självförsörjning, var handeln med
jordbruksprodukter obetydlig, men en avsevärd avsättning av spannmål från
de starkare sädesodlande landsdelarna till bergslagerna ägde rum, med
Västerås som huvudmarknad.

En jämförelse mellan skrifter rörande lantbruk från periodens början och
dess senare del tyder ej heller på synnerliga framsteg inom åkerbruket. Efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>