Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med maskinskumningens införande fick mejerihanteringen än starkare
uppsving. Är 1877 lyckades W. Lefeldt konstruera en praktiskt
användbar mjölkcentrifug, och snart spred sig denna och De Lavals år 1878
konstruerade separator över alla landsdelar, framför allt i Nordtysklands
gamla övervägande smörproducerande mejeriområde, men mindre i
Sydtyskland och Österrike, där ostberedning förblivit förhärskande, i det senare
landet mest efter Emmenthal-metoden.
Mejeriernas antal liksom produktionen av smör och ost har varit i stadig
ökning, men den inhemska konsumtionen har tilltagit än mer, så att från
slutet av 1880-talet utförseln av smör ersatts med en hastigt tilltagande
överskottsinförsel och den redan förut vanliga överskjutande införseln av ost
ytterligare ökats.
På det mejerivetenskapliga området har under senare tid arbetet i
Tyskland varit högst omfattande och framstående. Ett flertal
mejerivetenskapliga institut bar inrättats, de flesta av dem knutna vid universitet. Bland vid
dem utförda arbeten må främst erinras om H. Weigmanns vid
försöksstationen i Kiel omfattande mejeribakteriologiska undersökningar speciellt
rörande gräddens syrning.
Vid de mejerivetenskapliga instituten och ett stort antal mejeriskolor och
elevmejerier, vid sekelskiftet ett femtiotal i Tyskland, har undervisning i
mejerihantering lämnats. Dessutom ha råd och handledning lämnats genom
ett stort antal vandringslärare.
Jämte den nyss nämnda allmänna mejeriföreningen har ett antal dylika
med provinsiell eller lokal verkningskrets bildats, och likaså har antalet
mejeritidningar ökats.
I Österrike inrättades en mejeribakteriologisk anstalt i Krakau år 1890
och något senare en mejeriförsöksstation i Sarvar i Ungern. För
mejeriundervisningen i dubbelmonarkien har med början på 1880-talet inrättats
mejeriskolor samt ambulatoriska kurser och rådgivning genom
vandringslärare anordnats.
SKOGSHUSHÅLLNING. Revolutionstidens frihetsidéer och den
överhandtagande liberalistiska uppfattningen medförcle i de särskilda staterna olika
hastigt och olika långt gående förändringar i de i Tyskland gällande
stadgandena om förfoganderätt över skog. Furstarnas domäner övergingo helt eller
delvis till statens egendom och förvaltning. Allmänningsskogarnas delning
fortgick till en tid i samband med samfälligheternas upplösning, och de
återstående blevo (i Preussen genom förordning den 26 febr. 1847) kommunernas
egendom och ställdes genom den preussiska lagen den 14 mars 1881 under
statens förvaltning eller uppsikt. De enskildas skogar frigjordes genom
skogsordningarnas upphävande från förut gällande inskränkningar i
förfogandefriheten, vilket skedde redan under den franska styrelsen i de besatta delarna
av Rhenlandet och i Preussen genom Landescultur-Edikt den 14 sept. 1811,
men i andra stater långt senare, i Bayern och Österrike år 1852, i Baden
1854, samt i Wurtemberg och Ungern 1879 genom skogslagar, som i
huvudsak ännu gälla.
Där förfoganderätten till skogen blev fri vid århundradets början,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
