Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 726 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högre kurs för elever med elementarskoleunderbyggnad och en
lantbruksskoleavdelning grundad på folkskolans kunskapsmått.[1]

De lägre lantbruksskolorna, vilka huvudsakligen kommo att besökas av
sådana, som önskade utbildas till arbetsförmän, varför de vanligen kallades
rättareskolor, ökades raskt i antal, så att redan på 1860-talet det fanns en
skola i varje län och två i några av dem.

Fig. 163. Hj. Nathorst.

Till en början var tillströmningen till alla dessa läroanstalter stor och
belåtenheten med dem allmän, men snart ändrade sig detta. Vid Ultuna
led såväl läroverk som jordbruk av dålig
ekonomi, delvis på grund av otillräckligt
anslag. Åtskilliga av lantbruksskolorna
hade svårt att få det bestämda antalet
lärlingar fyllt, till väsentlig del därför, att
allmogen ansåg, att de unga männen kunde
få övning i arbete vid hemgården eller i
avlönad tjänst, — således samma skäl,
som gjorde de tyska Ackerbauschulèn
mindre ansedda.

Det rådande missnöjet föranledde
tillsättande av en kommitté för utarbetande
av förslag till omorganisation av
undervisningen, och efter dess år 1884 avgivna
förslag genomfördes betydliga förändringar.

Lantbruksinstitutens högre avdelning
blev (Ultuna 1892 och Alnarp 1902)
uteslutande teoretiska läroanstalter, från vilka
den lägre avdelningen jämte
jordegendomens förvaltning skildes under särskild
föreståndare. För fortsatta studier
inrättades år 1892 några stipendiatplatser och år 1912 en ettårig konsulentkurs
efter den tvååriga agronomkursen.

Flera folkhögskolor (tidigast den vid Vilan i Malmöhus län år 1876) hade
inrättat teoretiska lantbrukskurser och dessutom hade några fristående
vinterlantbruksskolor, kallade lantmannaskolor inrättats och ett par
lantbruksskolor ändrats till sådana. Sedan riksdagen år 1887 beviljat anslag till
dylika skolor, inrättades sådana i hastigt tillväxande antal, till en början oftast
i förbindelse med folkhögskola. För inträde fordrades genomgången kurs
vid dylik skola eller motsvarande kunskapsmått, tills år 1912 medgavs, att
en särskild klass av lantmannaskolor med endast folkskolan som
bottenskola kunde erhålla statsanslag.

År 1912 upptogos även lanthushållsskolor med uppgift att meddela
undervisning i huslig ekonomi och kvinnliga lantbruksgöromål bland
statsunderstödda läroanstalter, liksom även lanthiishållningsskolor för utbildande av
lärarinnor vid lanthushållsskolor och skolkök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>