Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ammoniaksuperfosfat - Ammoniakbaser - Ammoniumnitrat - Ammoniumsalt - Ammoniumsulfat - Ammophila - Amnion - Amortering - Ampelopsis - Ampere - Amylas - Anaerob - Analys - Analysbevis - Anas - Anasarka - Anchusa - Ancona-höns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandling av råfosfat med svavelsyra, vari
ammoniumsulfat upplösts. Dess verksamma
beståndsdel är ammoniumdifosfat (NH4)2HPO4.
A. framställes med olika sammansättning; i
Sverige är en vara med 14 % fosforsyra och
5 % kväve det vanligaste. A. är en mycket
verksam konstgödsel, som framför
blandningsdelarna medför fördelarna, att
fosforsyran icke kan »återgå», då den är bunden vid
ammoniak (se Superfosfat) och ammoniakens
förflyktigande i kalkrik jord motverkas genom
dess bindning vid det sura superfosfatet. Mot
A. kan göras samma anmärkning som mot
annan blandgödsel, att de verksamma ämnena
däri äro dyrare än i de oblandade
konstgödselslagen. Stundom är blandningen icke
likformig, utan ammoniumsaltet kan förekomma som
klumpar i massan, vars verkan då blir ojämn.
Ammoniakbaser, kvävehaltiga organiska
föreningar, som kunna tänkas bildade ur
ammoniumhydrat genom ersättande av dess fyra
väteatomer med organiska radikaler. De
äro starka baser, av vilka flera förekomma
som beståndsdelar av växter och djur,
antingen fria eller ingående i mera sammansatta
föreningar, delvis av stor fysiologisk
betydelse. Viktigast av hithörande ämnen är kolin,
som kan isoleras i form av en sirapstjock,
färglös, i vatten lättlöslig vätska. Kolin är
påvisat i fritt tillstånd såväl i växter, ex. i
flugsvamp, som även hos djur: i galla, i
binjurar, sköldkörtel m. fl. organ. I lecitin
(se d. o.) ingår det bundet vid
glycerinfosforsyra. Kolin i fri form påverkar blodkärlen på
motsatt sätt mot adrenalinet (se art.
Aminoföreningar: Aminer o. Binjurar) och sänker
därför blodtrycket i kärlen. — Den mot kolin
svarande aldehyden, muskarin, är ett av
de giftiga ämnena i flugsvampen, en färglös,
i vatten lättlöslig, kristalliserande kropp. Dess
verkan på ett djur yttrar sig förnämligast i ett
förlångsammande av hjärtverksamheten ända
till fullständigt stillestånd, åtföljt av stark
andnöd; döden följer genom kvävning. —
Betain (den kolinet motsvarande syrans
anhydrid) är en icke giftig, färglös, kristalliserande
kropp av söt smak; anträffas allmänt i växter,
bl. a. vitbetor, och ingår därför även i
betmelass. Dess betydelse i växternas
ämnesomsättning synes ännu icke vara klargjord.
Även andra kroppar av med betain likartad
byggnad samt föreningar av betain med andra
ämnen förekomma hos växter. — Det ovan
nämnda neurinet är en giftig bas, som lätt
uppkommer ur kolin, ex. vid förruttnelse av
lecitinhaltiga vävnader, hjärna o. dyl. *
Ammoniumnitrat. Se Salpeter.
Ammoniumsalt. Se Ammoniak.
Ammoniumsulfat. Se Ammoniak,
Svavelsyrad ammoniak.
Ammophila. Se Sandrör.
Amnion. Se Foster.
Amortering. 1. Avbetalning, vanligen
årlig utöver stadgad ränta, på en skuld, för att
denna efter en viss överenskommen tids förlopp
skall vara till fullo gäldad. Ett lån, som
avbetalas genom dylik a., kallas
amorteringslån. Sker beträffande lån vanligen så, att vid
varje betalningstermin, tills lånet är slutbetalt,
erlägges en viss procent å lånets ursprungliga
belopp, innefattande såväl ränta som
avbetalning, varvid, då ränta utgår på den alltjämt
avtagande skuldsumman, amorteringsdelen av
den inbetalda summan i samma mån ökas.
2. Avskrivning, regelbundna årliga
nedskrivningar i det bokförda värdet av sådana
förmögenhetsdelar, som ha begränsad varaktighet, t.
ex. byggnader, grundförbättringar, döda och
levande inventarier.
Den årliga avskrivningens storlek måste
härvid rättas efter varaktigheten och beräknas
enligt formeln:
amorteringsprocenten = 100: varaktigheten i
år.
Till ledning vid bestämmande av
amorteringsprocenten må anföras följande uppgifter:
| Byggnader: | Årlig amorterings- procent. |
| Boningshus . . . . . . . . . . . . . . . | 0.5—0.8 |
| Nötkreaturs- och häststallar . . | 1.0—2.0 |
| Svinstallar . . . . . . . . . . . . . . . | 1.5—3.0 |
| Logebyggnader, magasin . . . . | 1.2—2.0 |
| Grundförbättringar: | |
| Dränering . . . . . . . . . . . . . . . | 2.0—5.0 |
| Märgling . . . . . . . . . . . . . . . . | 10.0—12.5 |
| Döda inventarier: | |
| Fordon . . . . . . . . . . . . . . . . . | 10.0—15.0 |
| Plogar . . . . . . . . . . . . . . . . . . | 15.0—20.0 |
| Harvar . . . . . . . . . . . . . . . . . | 10.0—15.0 |
| Såningsmaskiner . . . . . . . . . . | 15.0—20.0 |
| Slåtter- och skördemaskiner . | 10.0—15.0 |
| Tröskverk . . . . . . . . . . . . . . | 10.0—15.0 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
