Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bad - Bak - Bakningsduglighet - Bakslag - Bakterier (Baciller)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsträckning för får mot skabb och för
nötkreatur till deras befriande från fästingar,
vilka kunna överföra det smittämne, som
förorsakar texasfebern, en amerikansk art av
smittsam blodstallning.
I Sverige har det ej funnits anledning att
göra anordningar för sådana bad. Man
använder i motsvarande fall tvättning av
kroppen (se Blodstallning, Ohyra, Skabb).
Medlens art och användning bör föreskrivas av
veterinär. Tvättning av ett djur över hela
kroppen kan vara livsfarligt, om det sker
under den kalla årstiden och intet uppvärmt
rum står till buds, där djuret kan få torka. A. B—n.
Bak. Se Sågning.
Bakningsduglighet hos mjöl eller dettas
egenskap att giva en deg, som jäser upp väl
och giver stor rymdmängd bröd av god form,
mätes vanligen genom den rymdmängd färskt
bröd, som erhålles av 100 gr. mjöl, vilket för
vetemjöl av god b. anses vara ungefär 440
kbcm. — B. anses främst bero av sädens halt
av gluten (se d. o.), som giver degen seg
beskaffenhet. B. är större hos vete än hos
övriga, glutenfattigare sädesslag och större
hos hård vete än hos vanligt och tjockvete (se
Vete) samt större hos svenska lantveten än
hos nyare, stärkelserikare sorter (squarehead
m. fl. typer). I allmänhet har tidigt moget och
brådmoget vete högre glutenhalt och b. än mer
senmogna. Likasom glutenhalt visar sig också
b. hos säd genom anlag till glasighet.
Mältning nedsätter starkt sädens b., som därför
är mycket dålig hos grodd, lönnmältad säd,
som lämnar »sötigt» mjöl. Mognad och
bärgning i fuktigt väder minska, men god bärgning
och torkning vare sig under magasinering eller
genom värme öka sädens b., som dock skadas
av torkning vid över 450 C. Den stiger under
sädens förvaring vare sig otröskad i halmen
eller vid god magasinering, antagligen ej blott
genom torkning utan även genom inverkan av
enzymer. — Att vetemjölets b. gått ned,
tillskrives dels ökad odling av senare mognande,
glutenfattigare vetesorter, dels den numera
vanliga tidiga avtröskningen, leveransen och
malningen av säden.
Enligt Jessen-Hansen finnes ett
sammanhang mellan b. och väteionkoncentrationen
i mjölet, och det fördelaktigaste förhållandet
uppgives svara mot väteionexponenten PH = 5.
(Meddel. fr. Carlsbergslab. Bd X. s. 154—186.)
Bakslag, atavism, betecknar ett plötsligt
uppträdande av en egenskap, som man
förmodar tillhört ett tidigare släktled på ett lägre
stadium av släktets utveckling, och är så till
vida liktydigt med en urartning. Efter
korsningar äro »atavismer» icke ovanliga och
kunna där bero, och bero bevisligen ofta, helt
enkelt på en omkombination av föräldrarnas
arvfaktorer (se Ärftlighet). I
utvecklingsläran hava ofta »atavismer» spelat en
viktig roll, i det man i dem velat hämta bevis
för nämnda läras sanning. Men om den
verkliga naturen hos mycket, som fått namn av
atavism, vet man i verkligheten intet, och
dylika »atavismer» äro självfallet utan något värde
som stöd för nämnda lära. H. T—n.
 |
| Bakterieformer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
