Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännvinsbränning - Bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grönmalt, som innehåller stora mängder amylas
(se Enzym). Efter mäskningen avkyles mäsken
till jäsningstemperatur, 15—18°, och försättes
med en särskilt beredd »konstjäst», varefter
den får jäsa i jäskar. Efter jäsningens slut
avdestilleras alkoholen i kontinuerligt
verkande »kolonnapparater», i vilka den utjästa
mäsken ständigt inpumpas och undan för
undan omdestilleras, »rektificeras», för att
slutligen utkomma ur apparaten som i det
närmaste ren, koncentrerad alkohol. Vid b.
av sockerbetor tvättas och skäras dessa som
vid sockerberedning och snitsein fuktas med
svavelsyra, som delvis överför (inverterar)
rörsockret till jäsbart socker. Därefter urlakas
snitsein med dränk från föregående jäsning
och den utdragna saften försättes i jäskaret
dels med jäst, dels med i jäsning stadd saft
från föregående mäskning. Till följd av att
inverteringen till stor del skett genom inverkan
av svavelsyra, åtgår blott mindre mängd
malt, men dranken blir till följd av syran
oduglig till foder. Detta är också fallet vid
b. av melass, vars alkaliska ämnen neutraliseras
med syra, vilken även verkar inverterande. Chr. Barthel.
Bränsle. Som bränsle för alstrande av
värme i eldstäder m. m. har tidigare använts
så gott som uteslutande ved jämte mindre
mängder torv i skogfattiga bygder. I senare
tider har härtill kommit stenkol och därav
efter torrdestillation återstående koks i
ständigt ökade mängder. Stenkolen komma till
mindre del från svenska schakt i Skåne, men
huvudsakligen från England, Tyskland och
Förenta staterna. Slutligen användas i
jämförelsevis ringa mängd även bergoljeprodukter
som bränsle under ångpannor,
explosionsmotorer m. m.
Över de mängder b., som förbrukas i landet,
finnas endast delvis pålitliga uppgifter.
Förbrukningen av vedbränsle har beräknats
mycket olika och torde kunna uppskattas till minst
4 m3 per person och år. Torvberedningen vid
fabriksmässig beredning skulle enligt statistiska
uppgifter under åren 1911—15 hava uppgått
till i medeltal för år 50,914 ton men har under
kristiden avsevärt stegrats till år 1919 312,466
ton; husbehovstillverkningen har antagligen
varit betydligt större.
Stenkolsbrytningen vid de skånska gruvorna
har småningom stegrats, så att den under åren
1911—15 utgjorde i medeltal 362,993 ton, och
har under samma år införseln av stenkol
utgjort 4,320,000 och av koks 593,700 ton.
Härtill kommer slutligen förbrukningen av träkol,
som vid järnverken under samma år i medeltal
utgjort 41,928,257 hl.
Värmevärdet i värmeenheter (v.e.)
och i relativa tal:
| Vanl. mått | Vikt pr vanl. mått | Vanl. fuktig- het % | Värmevärde | Relat. tal. | |||
| torrt | Vanlig fuktigh. | v. e. per kg. torrt | 1,000 v.e. pr vanl. mått o. fukt. % | ||||
| Granved | m3 | 285 | 358 | 20 | 4,300 | 1,200 | 95.0 |
| Tallved | » | 290 | 361 | 20 | 4,500 | 1,250 | 100.0 |
| Alved | » | 310 | 410 | 25 | 4,000 | 1,200 | 95.0 |
| Björkved | » | 355 | 475 | 25 | 4,l60 | 1,400 | 112.0 |
| Bokved | » | 400 | 540 | 25 | 4,370 | 1,700 | 135.0 |
| Torv, ält-, press- | ton | 27 | 35 | 25 | 4,500 | 3,650 | 290.0 |
| Antracit | hl. | 71 | 75 | 5 | 8,890 | 655 | 52.0 |
| Stenkol, svenska | ton | — | — | 10 | 6,550 | 6,500 | 500.0 |
| Stenkol, eng., ång. | » | — | — | 10 | 7,780 | 7,300 | 585.0 |
| Koks, gjuteri | hl. | 40 | 42 | 12 | 6,640 | 280 | 24.0 |
| Koks, gasv. | » | 35 | 36 | 12 | 6,900 | 250 | 22.0 |
| Träkol | » | — | — | 10 | 8,040 | 112 | 9.0 |
| Kott | » | — | 18 | 20 | 3,660 | 70 | 5.5 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
