Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frökontrollanstalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pi#-<r-t(£i*»*K
33’i
olika år mycket växlande in- och utförseln
visa.
Årlig för- Årl. inför- Årl.utför-
brukning sel 1912- sel 1912—
ton 20 ton. 20 ton |
Rödklöver .... 3700 576 113
Alsike > .... I ICO \ T„^0
vh > . . . . 6o_7o \\ w* v-1
Blålucern .... 30—50 30—50 —
Timotej- .... 5000 | 172.7 | 158.7 I
Övrigt vallväxtfrö 1 600 I — — 1
Sockerbetor . . 950 j 1
Foder > . . . ! 360 |
Rovor .....I ÖOO? \\ 1874 \\ 184
Kålrötter .... 90? I
Morötter .... 20? | )
I Övrigt trädgårdsfrö | — | 109 | 13 [
I Sverige hade tidigare försök till
sammanslutning för f. åter avdomnat, men sedan
under förra århundradets senare del f. i
Danmark vunnit stor anslutning och fått en till
iramsteg sporrande organisation (jfr
Rotfrukter, fröodling), började saken vinna intresse
även i Skåne, särdeles genom Utsädesbolagets
i Svalöv och firman Weibulls uppgörelser med
lantmän om kontraktsodlingar, företrädesvis av
rotfruktsfrö. Behovet av frö till vallar hade
tidigare i huvudsak fyllts genom fröskörd från
en del av fodervallarna, särskilt i Mälarlänen,
men nu vidtog i Skåne odling av åtskilliga
gräsfröslag utom timotej, ss. hundäxing,
ängs-svingel, renlosta och knylhavre, och nådde
sådan omfattning, att den ungefär fyller landets
behov. Trädgårdsfrö har så gott som uteslutande
kommit från utlandet, och försök med inhemsk
f. hava haft linga framgång. Svårigheten under
världskriget att erhålla frövaror från utlandet
föranledde år 1916 inrättande av en fröbyrå,
under vars ledning odling av köksväxtfrö vann
sådan framgång, att landets behov av flertalet
av dessa sorter kunde fyllas av landets skörd.
Blomsterfrö har däremot fortfarande så gott
som uteslutande hämtats från utlandet.
Statsåtgärder för inhemsk f.
Sedan år 1911 har staten anställt en konsulent
i fröodling och sedan år 1908 beviljat anslag för
befordrande av inhemsk odling av klöver- och
gräsfrö, vilket fördelas genom
hushållningssällskapen, dels till understöd åt
fröodlare-föreningar (se d. o.), dels till inköp och
utdelning av frö och anordnande av fröutställningar.
För kontrollen över utsäde finnes ett antal
frö-kontrollanstalter (se Frö kontroll), och
densamma underlättas genom lagstadgande om
färgning av vissa fröslag vid införsel från utlandet.
(Se Utsädeshandel.)
Förutsättningar för en
lönande f. 1. Lämpligt klimat. Största
vikten ligger på sommarens längd. En nöd-
vändig förutsättning för en framgångsrik f.
är, att växttidens längd och sommarens
värmesumma äro tillräckliga för fröets fullständiga
utbildning och mognad. Dessa förutsättningar
finnas för flertalet fröslag endast i de sydligaste
delarna av landet, där därför, bortsett från
timotej och klöver, f. företrädesvis, och för
många fröslag uteslutande, kan med framgång
be,drivas. Även nederbördsmängden och dess
fördelning inverkar, och frövarors ömtålighet
för fuktighet giver de öppna slätterna, där
grödorna lättare torka, ett avgjort företräde
vid f. Många fröslag behöva dock artificiell
torkning, och odling av dem sker därför med
största fördel, där den bedrives i så stor
omfattning i en ort, att frögrödans torkning och
beredning snart och lätt kan övertagas av en
med därför behövliga redskap försedd anstalt;
även detta bidrager till fröodlingens
koncentrering i södra Sveriges täta jordbruksbygder.
Markens belägenhet, öppet, soligt
läge gynnar, frostländigt läge omöjliggör
odling av flertalet fröslag. Sådana arter, vars
frö lätt-urfalla, ss. morot, dill, knylhavre m. fl.
kräva dessutom skydd mot hård blåst.
Jordmån. Endast den jordmån, som be*
fordrar en jämn och riklig utveckling och
tillräckligt tidig mognad av fröet, lämpar sig för f.
Detta är i främsta rummet en lagom
fuktighetshållande ler- eller sandmylla med
tillräcklig kalkhalt, under det att styv lera och varje
jord i sankt läge eller starkt uttorkande är
mindre lämplig. Täckdikning är på den mesta
jorden av den största betydelse.
Gödsling. För en rik fröskörd fordras rik
och jämn tillgång till växtnäring, varvid
särskilt är viktigt, att ej ensidig och sen
kvävegödsling gör växterna frodvuxna och försena
frömognaden. Jorden bör sålunda vara i hög
växtkraft, och den konstgödsling, som
jordmån och växtart fordra, bör givas åt i-åriga
växter före eller vid sådden, åt 2-åriga första
året, framför allt kväve och fosforsyra för att
giva plantorna en kraftig växt, andra året
tidig fosforsyregödsling för att befordra
frösättning, och åt fleråriga före sådden en rik
grundgödsling samt varje följande vår
behövligt tillskott av växtnäring. Om de särskilda
växtarternas fordringar, se under deras namn.
Utsäde för f. bör vara av bästa
beskaffenhet och, såvitt sådant finns, sortrent
stamfrö av framstående stam. Särskilt vid odlingen
av rotfruktsfrö har en fördelning av arbetet
gjort sig gällande så, att förädlarna ej blott
framställa nya, förbättrade stammar utan
även. bibehålla under sin hand den första
förökningen av elitfröt eller produktion av s. k.
stamfrö, eller utsädet för frambringande
av bruksfrö (se Rotfruktsfröodling).
Växtfölj den bör lämna fröodlingen
plats på ett genom jordens föregående
bearbetning, gödsling och rensning från ogräs
fördelaktig plats i omloppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
