- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
438

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438

»ingar mellan fullblodshäst och häst av
kallblodigt slag.

; EE a 1 v 1? 1 o d s h ä s t betecknar enligt
vanligt språkbruk blandning av orientaliskt eller
engelskt fullblod med kallblodig ras, oavsett
graden av förädling. »En halvblodsnäst kan
Sålunda stå fullblodet så nära, att den endast
genom en konventionell överenskommelse synes
skild från detsamma, men det finns även
halv-biodshästar, som av sina föräldrar fått en
försvinnande liten dos ädelt blod.» (C. G. Wrangel).
Hit räknas såväl de raser, vilka redan i äldre
tid förädlats med tillhjälp av orientaliskt blod,
ss. spanska, italienska hästar och den
sydfranska Limousin-rasen, som de hästslag, som
i senare tid framgått av korsning med engelskt
eller orientaliskt fullblod. Bland dessa senare
intages främsta platsen av de engelska raserna
eller hästslagen, vilka ofta knappt kunna
skiljas genom särskilda raskännetecken. Sådana
äro engelsk jakthäst, hack, hackney (se d. o.),
Clevelands-, Yorkshire- och Poloponnyn. Med
användning av engelskt full- och halvblod
har i flertalet länder halvblodsstammar
frambragts, av vilka åtskilliga pläga betecknas som
särskilda raser. Sådana äro Frankrikes
Ang-lonormandiska häst, Tysklands Ostpreussare,
Hannoveranare, Oldenburgare och
Holstei-nare (se d. o.), Amerikanska tra vare och
Danmarks Frederiksborgshäst (se Danmarks häst*
raser).

Vid halvblodsaveln i Sverige användes engelskt
fullblod, Hannoveranare, Oldenburgare och
Ostpreussare.

Halvgräs, gräsliknande växter, som ej
såsom de egentliga gräsen hava ihåligt strå och
gräsblomma (jfr Gräs). Växa huvudsakligen på
sänk eller vatt ent äckt mark. Hit hörande
växter hava i allmänhet ett avsevärt lägre
fodervärde än de egentliga gräsen, vilket, då de
vanligen hava fullt så hög halt av närande
ämnen, i viss mån förklaras aven lägre
smältbarhet och delvis av mindre smaklighet för djuren.
De viktigaste hithörande växtgrupperna äro
starr, säv och tåg (se d. o.).

Hamburgare. Se Höns.

Hamling, en form av skogsskötsel, som
tbrukas i skogfattiga trakter, varvid endast
trädens grenar, eventuellt även topparna,
Skördas. H. avser dels att skaffa bränsle men
framförallt lövfoder. Vid h. böra grenarna
avskäras några cm. från stammen, så att
sår-ytorna lättare övervallas. Nästa gång skäras
de nyutväxta grenarna också av ett stycke från
basen. Barken bör vid h. ej uppf längas. För
h.. lämpa sig alm, ask, asp, avenbok, björk,
lind och lönn, men särskilt pil- och poppelarter.
I sydligaste Skåne förekomma pilrader utmed
vägar, i ägogränser m. m., och skördas här
skotten med några få års omloppstid. H.
spelar här en rätt stor roll i befolkningens
hushållning. G. Sch.

Hammarband, även kallad s y 11, kallas

klenare bjälkar, som sammanhålla stolp väggar
etc. upptill i horisontell led vid bjälklag eller,
jdär sådant icke förekommer, vid yttertak.
I h* skola såväl stolpar intappas som bjälkar
och takstolar infällas och fastgöras med grov
ekspik. De horisontella reglar, som förekomma
mellan stolparna samt över och under
fönsteröppningar o. d. för panelens fast gör ande,
benämnas tvärreglar. Jfr Hopfogning av
virke. L. N. Gramén.

Hampa, Cannabis sativa L., är en ettårig
ört av hampfamiljen, Cannabinaceœ, besläktad
med humle, och har likasom denna han- och
honblommor på skilda stånd. Frukten (»fröt»),
en i-fröig nöt, väger omkr. 16 g. per 1,000 st.
och 45 kg. per hi. God handelsvara bör gro
minst 90 %. H. härstammar från Asien och
förekommer ännu vild i Persien, Indien och
Sibirien. Den har sedan förhistorisk tid odlats
i de flesta länder i Asien och Europa, i den
senare världsdelen numera företrädesvis i Ryssland,
Italien, Ungern, Österrike, Frankrike, Belgien
och Syd-Tyskland. I Sverige synes dess odling
hava haft en viss betydelse redan i början av
medeltiden, då den omtalas i vissa av våra
landskapslagar, men odlingen har numera så
gott som upphört hos oss, väl huvudsakligen
på grund av införseln av billiga spånadsämnen
och folkets obenägenhet för arbetet med dess
skörd och tågans beredning. H. finner dock i
större delen av landet, ända upp i Jämtland,
lämpliga växtförhållanden, giver säkra skördar
och är en bra förfrukt.

H. trives liksom lin bäst i fuktigt klimat, på
en djup, lätt men ej uttorkande, mullrik,
starkt gödslad jord och går väl till på kärr jord.
Den tål till följd av stjälkens styvhet riklig
gödsling; vanligen gödslas med kreatursgödsel
och stundom thomasfosfat och aska på hösten
och tillskott på våren av gödselvatten,
superfosfat och kalisalt, särdeles på kärrjord. H.
fordrar lucker jord och passar därför mindre
väl på vallbrott men är eljes ej noga på
förfrukt. Vid rik tillgång på näring kan h. odlas
flere år å rad efter sig sj älv och lämnar på grund
av den rika gödslingen och ogräsets
undertryckande av det starka bladverket jorden
efter sig i utmärkt skick. H. är frostöm, varför
den ej bör sås förr, än vårfrosterna äro över.
Den bör sås tjockt för att lämna stor skörd av
fin tåga och kväva ogräset. Vid radsådd av
högvuxen h. sås i Tyskland 60—80 men av den
ryska mer lågvuxna sorten, som giver mer frö,
80—100 kg. per ha., i Skandinavien troligen
helst ännu tjockare, i bredsådd eller helst i
rader med 40—50 cm. avstånd och myllas
3—5 cm. djupt. Efter bredsådd böra
»hamp-spöken» uppsättas för att avhålla fåglar.
Om radsådd skett, är en häckning med svag
kupning att förorda. Skörden sker i sydligare
länder ofta så, att hanstånden skördas genast
de blommat, då de lämna en fin tåga, under
det att honstånden få, stå till frömognajcj; däri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free