Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hassel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
^ OiHirtg äy^h. lönar sig knappt annat än i
sydligaste SVerige på fruktbar, väl gödslad
och väl bearbetad j ord. Åtskilliga storfruktiga
sorter odlas; bland dem förordas Cosford
särskilt för svenska förhållanden. H. Hn.
Havre, Avena, är ett grässläkte med
fler-(vanligen i—3-)blommiga småax, samlade i
vippa, det yttre blomfjället vanligen bärande
ett knäböjt borst, kärnan i regel fast omsluten
av men icke sammanvuxen med inneragnarna
(blomfjällen). Av h.-släktet finnas i Sverige
flere vildväxande arter samt odlas 1 art i en
mängd former.
Kny 1-h a v r e, Avena elatior L., eller
Arrhenaterum avenaceum PB, förr stundom
>€*^
Knyl-havre.
kallad fromental och franskt
rajgräs, är ett i södra och mellersta Sverige
vildväxande, flerårigt gräs, från vars gula
rotstockar uppskjuta talrika meterhöga,
bladbärande strån och bladiga skott, vilka bilda
tuvor utan rotblad. Småaxen bilda en
långsträckt, gles vippa; som före och efter
blomningen är smalt hopdragen. Småaxen äro
2-blommiga, på inneragnarna bärande borst, som
pä den nedre blomman är knäböjt och
spiral-vridet. Frukterna (»fröt») väga omkring 3.5 g.
per 1,000 st. Knyl-h. lämnar tidig och rik
skörd för lien och även god återväxt ännu sent
på hösten, men saknaden av bladtuva gör, att
den icke passar till betes växt. Den fördrager
dåligt avbetning och kreaturens tramp och
försvinner snart ur vallar, som betas. Den giver
ett torrt och för kreaturen icke synnerligt
begärligt foder. — Den avsevärda skördemängden
och dess okänslighet för torka giver knylhavre
ett visst värde som inblandning i vallar,
särdeles på torr jord, men den bör odlas i
blandning med tidiga arter, emedan den vid senare
skörd blir torr och halmig. I övre Norrland’
Övervintrar den osäkert. Sås på våren och
utväxer så hastigt, att den kan lämna en
avsevärd skörd redan första året samt är rätt var-
aktig men tnèd största skörd ändra året éftér
sådden. Såniiigsmängdèn har vid rensådd
enligt danska försök visat sig böra vara 25-^-45
’kg. men beräknas vanligen till minst 66 kg.
vid bredsådd och 40—50 kg. per ha. vid
radsådd (till fröodling). I vallblandningar
medtages vanligen blott 4—10 kg. per ha. Fröt
bör helst myllas med en grund harvning eller
radsådd. Fröskörden uppgives till 300—700
kg. per ha. under flere år, men fröodling
förekommer knappt i Sverige, utan fröt införes
huvudsakligen från Frankrike. Handelsfröt,
som utgöres av småaxen, når oftast i renhet ej
över 90 % och i grobarhet ej över 85 %.
Knylh. angripes av en sotsvamp,
knylhav-r.ebrand, Ustilago perennans Rostr., som
uppträder som- sot i axen, varför utsädet bör
avsvampas. Se Avsvampning, Sotsvampar.
Den övervintrar i gräsets rotstock och smittar
ej andra växter.
Guldhavre, A. flavescens L. (1. Trisetum
R Sch.), är en spädare art med lätt, guldgul
vippa men i övrigt av samma växtsätt som
föregående. Den förekommer här och var
vildväxande upp till Mälardalen, men förtjänar
på grund av sin späda växt ej att odlas.
Fly g havre, vindhavre, A. †atua
L., liknar odlad h. men skiljer sig genom längre
småax, med kornen nedtill besatta med rikliga,
långa, rödgula hår samt med långa borst på
småaxets alla 2—3 korn. Förekommer i hela
landet som ogräs i odlad h., särdeles då denna
odlas flere år å rad på samma fält, emedan
frukterna till stor del utfalla ur axen före skörden.
Kornen kunna endast med svårighet vid sädens
rengöring avlägsnas Ur sorter med långsträckta
korn. Dess förekomst har starkt avtagit till
följd av införandet av bättre växtföljd med
vallodling och väl skött trädning samt
användning av rent utsäde. I odlad h. förekomma
stundom liknande former (fatuoider), vilka
anses vara mutationer av den form, vari de
uppträda.
Purrhavre, A. strigosa Schreb., även
kallad sandhavre, liknar föregående^
men har mer sammandragen, ensidig vippa,
inneragnar kala men det yttre på småaxets
båda korn i spetsen utdraget i två långa borst,
som på den översta, mörka hälften äro starkt
vridna. Förekommer sällsynt i södra och
mellersta Sverige som inblandning i odlad h., i
södra Sverige på mager sandjord, och har
möjligen tidigare här, liksom ännu i senare tid
i Danmark, odlats på dylik jord.
Ängshavre, A. pratensis L., och 1 u d
d-h., A. pubescens Huds., äro i hela landet i
ängsbackar allmänna fleråriga arter, som från en
obetydlig rotbladstuva uppskjuta magra,
bladfattiga strån och därför lämna blott obetydligt
bidrag till bete och höskörd.
Odlad h., A. sativa L, anses härstamma
från sydöstra Europa och tros häva Varit odlad
av kelter och germaner redan under bronsåldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
