Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havrefodermjöl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Senare har odlingen inskränkts i Europa och
förekommer där huvudsakligen i länderna
kring nedre Donau och södra Ryssland.
Blomställningen är en lös vippa. De små, gula fröna
(frukterna) användas till gröt och till hönsfoder.
Kolv-h., mohär, P.(Setaria) italicum
L., har täta, kolvlika vippor, eljes lik
föregående, anses härstamma från den i s. Europa
vildväxande Setaria viridis PB. Den har
likasom föreg, odlats i förhistorisk tid men är
numera av betydelse som spannmål blott i
Ost- och Centralasien samt Ostindien; odlas i
Europa inom samma område som den föreg,
men huvudsakligen till grönfoder.
Blod-h., P. sanguinale L., med glatta,
röda korn i smala, fingerformigt utstrålande ax.
Odlas i mindre utsträckning till säd av Europas
slaviska folk, samt i Amerika till grönfoder
(crabgrass).
N e g e r-h., Pennisetum typhoideum Rich.,
samt
M o r-h. eller d u r r a h, Sorghum
(Andro-pogon) vulgare Metzg., äro två manshöga arter,
vilka odlas endast i varma länder och utgöra
de afrikanska negrernas förnämsta födoämne.
En varietet av den senare, s o c k e r-h., S.
saccharatum Pers., odlas för sin sockerrika saft,
varur socker och brännvin beredes.
Finge r-h., K o r a k a n, Eleusine
Cora-cana Gaertn., odlas i Asiens och Afrikas varma
delar.
Hirsskal, vilka äro glatta, hårda och
osmältbara, förekomma inblandade i kli.
Hirudo. Se Igel.
Hirundo. Se Svala.
Hiss. För att ersätta det tidsödande arbetet
med handkraft vid lassning av otröskad säd,
hö och halm med häst- eller maskinkraft hava
åtskilliga olika redskap i senare tid kommit till
användning, ss. lassningsmaskiner, elevatorer,
fristående eller förenade med tröskverk (se
Lassningsapparat, Stacksättare, Tröskverk),
samt hissar vid stackar, i lador och i skullar.
Stackhiss. Vid stackning av
h ö är i Nordamerika vanligt att föra höet upp
på stacken med en hissanordning, bestående
av en över 2 saxbockar spänd ståltrådslina
och en på denna hängande liten linhjuls vagn,
över vilken löper en andra lina, medelst vilken
höet med hästkraft lyftes från lasset till
stacken. Höet fördelas i för hissningen avpassade
buntar antingen genom att fattas av vid linans
ända fäst h a r p u n eller gripgaffel, som
nedtryckes i lasset, eller ock genom att i lasset
inlagts repslyngor, vilka med på dem liggande
hö lyftas medelst en vid linans ända fäst krok,
som ihäktas i repslyngans ändar. Dessa hissar
hava icke fått någon användning i Sverige,
där däremot anordningar för inlassning av hö,
säd och halm inomhus fått större spridning.
Desss äro av 2 olika slag.
Släphissar bestå av en under en skulles
hanbjälkar löpande lina, medelst vilken hö- eller
halmbuntar släpas över en från skullens gavel
gående brädbana till avlassningsplatsen i
skullen.
Hisslogar för inlassning av säd böra
vara byggda så, att takresningen kan uppbära
hissanordningen med den upphissade
sädesmassan och denna föras fram utan hinder av
bjälkar. Takresningen bör därför vara fri från
hanbjälkar och bindstockar och uppbäras av
parvisa snedsträvor. Uppe under taknocken
anbringas en långsgående bjälke, som skos med
järnbeslag för att tjäna som bana för hissens
löpvagn, över vilken hisslinan löper, dragen med
hästvandring eller, där sådan finnes, elektrisk
kraft. För att hela lasset skall kunna
lyftas i ett sammanhang, lägges i botten av
sädes vagnen antingen en linslynga, vari
hisskroken häktas, eller en stång, som medjlinor
förbindes med en andra över lasset lagd stang,
Hissloge.
vilken senare borttages, när hissningen skall
ske, varefter linorna häktas på en vid hissen
hängande bom. Därefter tillkopplas
drivkraften, lasset hissas lodrätt upp till lagom höjd,
varefter den spärr, som fasthållit löpvagnen,
lossas och denna åker utefter löpbanan, tills
den nått till lämplig plats, då kraften
frånkopplas och lasset lossas medelst en
nedhängande lina och störtar ned i sädesgolvet. Därefter
återföres vagnen i utgångsläget genom dragning
i den nedhängande linan eller automatiskt.
Med dylika hissar kan ett lass säd inlassas på
3—5 minuter. En olägenhet är, att säden packas
hårt i ladan, vilket försvårar uttagningen vid
tröskningen, men detta förebygges i väsentlig
mån genom att ej lyfta lasset högre än nödigt.
Endast väl torr säd kan på detta sätt inläggas
utan att taga hetta. Då det ej kan förhindras,
att säd faller ur lasset under hissningen, samt
det är svårt att lägga noga skilda stötar, äro
dessa hissar lämpligast, där endast en sorts
säd skall inläggas. Om flere sädessorter skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
